En av de äldsta metoderna som har i tusentals år använts för att bota olika sorters värk och sjukdomar är koppning.

Generellt finns det fyra sorters koppning som kan användas för sig eller kombineras – varm och kall, vått och torrt.

Varm koppning: Det utförs med hjälp av glaskoppar och eld och är bra för de som känner kyla i ett specifikt område.

Kall koppning: Det utförs med hjälp av plastkoppar och ett luftsug och passar bra för alla.

Torr koppning: Det är endast koppning, varm eller kall, utan andra procedurer.

Våt koppning: Det är när man också med hjälp av tunna nålar eller rakblad tappar blod från det området där det finns någon form av blockering. Detta kallas även för hijama (blodtappaning eller åderlåtning).

Den varma koppningen är generellt mer effektiv än den kalla men den kan inte alltid användas och passar inte heller alla, exempelvis de med kall och våt mizaj eller de som har blodbrist.

Koppning kan användas mot:

• Allmän trötthet och ömhet, speciellt i samband med förkylning och andra sjukdomar eller mycket ansträngning och mödosamt arbete.
• Stelhet, kramp och spasm av muskler, speciellt i rygg och ben
• Värk i kroppens olika delar exempelvis knän, artros, ischias i rygg och ben eller nackvärk
• Olika problem i matsmältningssystem som exempelvis diarré, magvärk, förstoppning, magsår, IBS syndrom, tjocktarmsinflammation, Crohns sjukdom
• Menstruationsproblem exempelvis värk, mycket blödning, sena eller ojämna cyklar

Koppning kan egentligen användas både för ytliga åkommor som värk i muskler och leder till mer djupa åkommor som komplikationer i matsmältning eller barnlöshet. Den är effektiv mot alla olika plötsliga värk som uppkommer eller någon gång ibland och även för kroniska sjukdomar som pågått länge. Den fungerar även som förebyggande mot sjukdomar och är en sorts massage.

Många värkar kan exempelvis bero på att vissa avfallsämnen blivit kvar i kroppen eller att det är blodbrist i området. Genom koppning kan det rådas bot på dessa värk, samtidigt som de negativa effekterna av smärtstillande undviks. På det sättet kan koppning, som är en enklare och billigare metod, fungera bättre än många mediciner. Den påverkar personens fysiska och psykiska välmående i större utsträckning och utan negativa efterlämningar.

Det koppning gör är framförallt att dra blodet till de områden som har problem och på detta sätt öka blodcirkulationen och syretillförseln till det området eller kroppsdelen. Ofta förekommer det en blockering där det varit stopp för blodet att nå och koppning gör att den vägen öppnas. Det brukar även finns ämnen som blivit kvar i kroppen men är dåliga och när blodet ökar i det området man gjort koppning, släpps de ämnena fria och blodet kan ta dem ur kroppen.
Vid speciella värk eller sjukdomar ska koppning utföras i samråd med kunnig läkare och då brukar man ofta behöva göra detta en hel period med regelbunden koppning på vissa specifika områden enligt rekommendation från läkare för önskad resultat.

Exempelvis för rubbningar i sköldkörtels hormonproduktion utförs koppning precis upptill vid halsen där körtlarna sitter. Men eftersom det är något känsligt måste det vara en kunnig läkare som ger instruktionen eller gör koppningen.

Men t.ex. för ryggvärk, astma, migrän och en rad andra sjukdomar utför man koppning på hela ovandelen av ryggområdet d.v.s. på axlarna, hela vägen från arm till arm och från under nacken på hela skulderbladen men inte längre ner än så.

Alltså kan koppning göras på samma område för flera olika sjukdomar men eftersom koppning ofta är en kompletterande bot, finns det för varje specifik sjukdom också andra saker som man ska göra som exempelvis, äta annorlunda, massera med olika oljor o.s.v.  Dessutom skiljer sig antalet gånger som man ska göra koppning. Hur ofta det ska göras, och hur länge kopparna ska sitta på varje gång är beroende på åkomma, personens mizaj och andra faktorer. Därför ska koppning ske enligt kunnig läkares rekommendation, beroende på åkomman och anpassat till personen som har åkomman.