Samhällsvetare har ofta presenterat orsakerna för utseendet och framträdandet av den anständiga klädseln kring idéerna om att även vid de allra första naturliga principerna så har inte en beklädnad eller skylning upprättats mellan män och kvinnor. De hävdar att det inte finns några belägg eller exempel i naturen som tyder på en beklädnad eller ett skynke mellan det manliga och kvinnliga könet eller där det kvinnliga könet sätts bakom ett skynke eller bär en beklädnad.

Det förekommer fem orsaker till framträdandet av den anständiga klädseln. Den filosofiska orsaken kretsar runt tendensen mot asketism och kampen mot njutning för att besegra egot. Huvudkällan för denna tanke kommer möjligtvis från Indien där en barriär skapades mellan mannen och kvinnan i enlighet med asketism eftersom kvinnan är den högsta form som kan skänka njutning. Om män beblandades fritt med kvinnor, enligt denna idé, skulle en man jaga njutningen och samhället skulle fortsätta att vara outvecklat i många områden. Därför var mannen tvungen att kämpa för att vinna över sin egen själ genom att förneka de sexuella njutningarna.

Andra saker, precis som kvinnan, som ger upphov till lust hos människor kämpades också emot som motståndet mot renlighet och uppmuntran till oreda och smuts. Tro inte att vissa människor valde detta på grund av deras oförsiktighet eller hänsynslöshet. Det kommer ursprungligen från en filosofi som bekräftade och även utvidgade den. Bertrand Russell nämner i sin bok, Äktenskap och Etik, att under den tidiga Kristendomen utvecklades sådant tänkande genom St. Paul som förespråkade ett liv i celibat och som förflyttade ett stort antal människor till ödemarkerna för att förinta djävulen. Därefter nämner han även att Kyrkan till och med gjorde uppror mot att ta ett bad eftersom detta skulle driva kroppen till synd. Kyrkan uppmuntrade till orenlighet, och en stinkande kropp åtog sig doften av helighet. Enligt St. Paul motsatte sig kroppens renhet den själsliga renheten och löss ansågs vara ”Guds pärlor”.

Sedan slog det mig att långt hår som fakirer har, som du vet lever i asketism och celibat, var just av denna orsak. Vare sig om det är sant eller inte, hävdade dessa fakirer förr i tiden att de som klippte eller ansade kroppshåret förstärkte sina sexuella begär. Således, och baserat på detta resonemang, skulle långt hår minska de sexuella begären. Denna tanke existerade sedan tidigare och kanske är det sant, att om en person skulle klippa eller förkorta eller raka av allt hår på en kropp, så skulle man öka sina sexuella begär. Indier och Sikher som förbjuder att man klipper håret, kan därför ha varit på grund av dessa orsaker eftersom de lever i asketism.

Vissa säger att det var på grund av denna orsak som den anständiga klädseln inrättades, i en absolut mening, eftersom idéerna om asketism uppstod. Sedan frågar de sig varför asketism uppstod eller hur det utvecklades bland människorna. Här har man nämnt två orsaker till detta.

Först, bland underklassen förekom det människor som framfarade sig med kvinnor, de hade älskare och sedan när deras älskare togs ifrån dem, uppkom ett plötsligt hat mot kvinnor, speciellt då kvinnor själva konspirerade sig emot dem. Således växte det fram ett hat mot kvinnor. De började söka ett liv i celibat och asketism och propagerade i största mån mot kvinnor. Denna filosofi utvecklades senare hos prästerna.

Den andra orsaken som har getts för inställelsen av asketism är den motsatta till den första orsaken. Personer som var extrema i sina sexuella utövanden, till en omfattning som överskred naturens gränser och personer som använde sig utav droger eller av ting som gjorde att de kontinuerligt var stimulerade på ett eller annat sätt, skulle plötsligt avhålla sig från sex. Det kan ses i den mänskliga naturen att vid vissa tillfällen när någonting görs till en extrem gräns, kan man vända sig helt och hållet ifrån det, även om det är någonting njutbart. Om något är påtvingat kan en revolution emot det framkallas. I slutet av deras liv kan de utveckla ett hat mot sexuella aktiviteter.
Historien bekräftar mer eller mindre detta som ses i sultanernas liv som spenderat hela livet i världsliga nöjen och harem. På grund av att de drev sina beteenden till de yttersta utvecklades ett hat inom dem. De säger att det producerades en ofantlig utmattning inom dem och utvecklade en känsla av antagonism och rivalitet gentemot kvinnor.
I varje fall, säger de att den anständiga klädseln och barriären mellan män och kvinnor orsakades av inställelsen om idén av asketism. Materialisterna som ville rättfärdiga asketism och det asketiska praktiserandet sade att det var just på grund av en av dessa anledningar som orsakade införandet av den anständiga klädseln.

Beträffande dessa orsaker, säger vi inte att dessa inte existerade i världen. Dessa kan ha funnits och de må ha haft effekter men Islam, som vi kommer att diskutera senare, etablerade den anständiga klädseln.
Den existerade inte under den förislamiska tiden i Arabländerna. Vi måste se om dessa orsaker har nämnts i Islam som bevis eller om andra orsaker har givits. Stämmer dessa föreskrifter överens med andra islamiska föreskrifter? Stämmer den islamiska andan om asketism överens med föreskrifter om asketism som vi har nämnt? Vi kommer att se att Islam aldrig har presenterat denna synvinkel och i själva verket har Islam kämpat emot denna synvinkel.
Även icke muslimer instämmer att Islam aldrig har förespråkat asketism och asketiska principer. Konceptet som började hos Hinduerna och spred sig bland Kristna existera inte i Islam.

Det är tydligt att de orsaker som Islam tar upp angående orsakerna för den anständiga klädseln inte överensstämmer med ovanstående orsaker. Islam förespråkar renlighet. I motsatts till löss som ansågs som ”Guds pärlor” sades det istället; ”Renlighet härstammar från tron”. Den Heliga Profeten(S) såg en person vars hår var rufsigt, och vars kläder var smutsiga och som uppvisade ett dåligt utseende. Han sade, ”Njutning och att ta del av Guds välsignelser är en del av religionen”.

Den Heliga Profeten(S) sade; ”De sämsta tjänarna av Gud är de som är smutsiga”. Imam Ali(A) sade; ”Gud är vacker och Han älskar vackra ting”. Imam Sadiq(A) sade ”Gud är vacker och Han älskar att Hans skapelser pryder sig och reflektera sin skönhet. Det motsatta är också sant. Han anser att fattigdom och pseudofattigdom är fiender. Om Gud har gett dig välsignelse, måste effekten synas i ditt liv”. De frågade honom; ”Hur ska Guds välsignelser synas?” Han sade: ”Genom att kläderna är rena, luktar gott, vitmåla huset med stuckaturer, sopa framför huset och tända lamporna i huset innan skymning som kommer att bidra med att tillföra huset prakt”.

I de äldsta böckerna som till exempel Kafi, som har använts i ettusen år, finner vi ett kapitel som kallas bab alziyye wa tajammul. Här står det om Islam som starkt förespråkar kammat hår, hålla det kort, användandet av parfym och att använda olja i håret.

För att utföra sin dyrkan bättre och för att uppnå högre spirituella njutningar lämnade en grupp av Profetens(S) följslagare sina hustrur och barn. De fastade under dagen och utförde tillbedjan under nätterna. Så fort den Helige Profeten(S) fick reda på detta, förhindrade han dem från att fortsätta. Han sade: ”Jag, som är er ledare gör inte detta. Jag fastar vissa dagar och under andra gör jag det inte. Jag tillber under delar av natten och andra spenderar jag med mina fruar”. Denna grupp frågade då Profeten(S) om tillåtelse för kastrering. Den Heliga Profeten(S) gav dem inte tillåtelse. Han sade att det är förbjudet i Islam.

En dag gick tre kvinnor till Profeten(S). De klagade över deras män. Den ena sade att hennes man inte äter kött. Medan den andre sade att hennes man inte använder parfym. Och den tredje sade att hennes man tog avstånd från henne. Guds Profet(S) blev plötsligt upprörd, slängde av sig sin mantel och gick till moskén. Han klev upp på minbar och sade ” Vad skall göras med den grupp av mina vänner som avstår från kött, parfym och kvinnor? Jag själv äter kött. Jag doftar parfym och njuter av mina fruar. De som invänder sig mot mina metoder är inte bland mig”.

Det gavs ett påstående om att förkorta sin klädsel eftersom det på den tiden var populärt bland Araberna att bära långa kläder som drogs över marken. På grund av renligheten, var en av de första verserna som uppenbarades för den Helige Profeten(S): ”Och dina plagg, håll de rena från fläckar”. (74:4)

Även uppmuntrandet till att bära vita kläder beror först och främst på grund av att det är vackert och för det andra, på grund av renlighet. Vita kläder visar smuts tidigare, vilket även har indikerats i traditionerna. När den Helige Profeten(S) ville träffa sina kompanjoner, tittade han sig först i spegeln, kammade håret och kontrollerade sitt utseende. Han sade ”Gud älskar sina tjänare som när de går för att möta deras vänner gör sig redo och ser bra ut”. Det vill säga: Bär vita kläder eftersom det är vackrare och renare.

Den Heliga Koranen säger att skapelsen, i mening av försköning är bland de godheter som Gud visar Sin skapelse och den kritiserar därför hårt de som förnekar sig skönheterna i denna värld. Den Heliga Koranen säger:

”Säg: Vem har förbjudit de sköna ting som Gud har skänkt Sina tjänare och allt det goda som Han har gett dem för deras försörjning?” (7:32)

Islamiska traditioner säger att de felfria Imamerna(A) kontinuerligt debatterade med Sufierna och refererade till denna vers i den Heliga Koranen och på så sätt ogiltigförklarade deras argument.

Den legitimerade njutningen som makar får sinsemellan anses som en välsignelse i Islam och bland de Gudomliga belöningarna. Det är kanske svårt för utomstående att förstå detta koncept och de kanske tänker för sig själva ”Vad underligt att de kallar denna smutsiga akt, en spirituell belöning!” Det är förvånande för en Hindu eller Kristen att inse hur mycket spirituell belöning som finns i att utföra det rituella badet (ghusl) efter en sexuell förbindelse och att tvaga svetten som uppstod under denna akt.

Islam har satt många begränsningar inom detta ämne men inom det begränsade området, har Islam inte endast avstått från att förbjuda det utan även uppmuntrat det och Islam har även presenterat vänlighet och medkänsla till kvinnor som några av de egenskaper som upprätthålls av Guds profeter.

Det finns en återberättelse som säger ”Kärlek till kvinnan ligger i profeternas karaktär …”. Den Heliga Profeten(S) förbjuder prompt sökandet av asketsim och asketiskt praktiserande i Islams startskede, och handlingar som kan vara imiteringar av munkar. Mycket uppskattning har getts till kvinnorna. På samma sätt som de har blivit uppmuntrade att begränsa sin kontakt med män som inte är deras makar, uppmuntras dem att försköna sig inför sin make. En kvinna som avstår från detta är till och med förbannad; en kvinna måste göra sig vacker för sin make. Samtidigt som makarna uppmanas till renhet.

Hasan ibn Jahm sade ” Jag gick för att träffa Imam Kadhim(A)” och såg att han har använt hårfärg för att färga håret. Jag sade ”Har du använt dig av henna?” Han sade, ”Ja, en man som använder henna och som klär sig väl ökar fruns kyskhet. Vissa kvinnor förlora sin kyskhet för sin make eftersom de inte klär sig väl för dem”.

I andra återberättelser från den Heliga Profeten(S), förklaras det att en av anledningarna till att Judiska kvinnor begick äktenskapsbrott var eftersom deras makar var så oanständiga så att deras kvinnor sökte män som var rena och väl vårdade.

Uthman ibn Maz´un var en av dem som antecknade den Helige Profetens(S) återberättelser. Han ville sätta denna värld åt sidan precis som munkarna och förbjöd sig själv från sexuella njutningar. Hans fru gick till den Helige Profeten(S) och sade: ” O Guds Profet(S), Uthman fastar varje dag och han går upp varje natt för tillbedjan”. Den Helige Profeten(S) blev upprörd och gick till Uthman och fann honom upptagen med sina dagliga böner. Profeten(S) väntade tills Uthman var färdig med bönerna och sade sedan:
”O Uthman, Gud har inte sänt mig för att instifta monoasketism och asketism. Gud har skickat mig för att introducera de Gudomliga lagarna som är grundläggande och enkla och att berätta för folket om återvändandet till Gud. De vilka som älskar religionen och instämmer med min grundläggande natur måste följa det jag gör. Äktenskap är en av mina handlingar”.

Uppenbart är att denna filosofi av asketism inte kan knytas till Islam. Denna filosofi må ha existerat i vissa delar av världen men överensstämmer inte med Islam.