{"id":1451,"date":"2016-06-09T12:59:28","date_gmt":"2016-06-09T12:59:28","guid":{"rendered":"http:\/\/dvv.se\/islamiskhalsa\/?p=1451"},"modified":"2017-03-24T12:36:25","modified_gmt":"2017-03-24T12:36:25","slug":"ost-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/dvv.se\/islamiskhalsa\/ost-2\/","title":{"rendered":"Ost"},"content":{"rendered":"<p><strong>Ostens tryptofan:<\/strong><\/p>\n<p>L\u00e5t oss g\u00e5 n\u00e4rmare kring denna och n\u00e5gra andra artiklar.<\/p>\n<p>Dr. Judith Bryans, en n\u00e4ringsvetenskapsm\u00e4n vid the Dairy Council sade f\u00f6ljande:<br \/>\n<em>\u201cEn av aminosyrorna i ost \u2013 tryptofan \u2013 har visats minska stress och samtidigt inducera s\u00f6mn. I andra ord kan ost hj\u00e4lpa dig att ha en god natts\u00f6mn.\u201d <\/em><sup>1,2,3<\/sup><\/p>\n<p><em>Men vilken kemisk process f\u00f6ljer tryptofan i kroppen som leder till att man somnar?<\/em><\/p>\n<p><em><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" class=\"alignleft\" title=\"pineal\" src=\"http:\/\/heartscience.wordpress.com\/files\/2009\/08\/pineal.jpg\" alt=\"pineal\" width=\"231\" height=\"231\" \/><\/em>Den underbara effekten som tryptofan har p\u00e5 b\u00e5de st\u00e4mning (eller d\u00e5lig hum\u00f6r) och s\u00f6mn kan vara att kroppen omvandlar naturligt tryptofan till b\u00e5de <em>serotonin<\/em>och <em>melatonin<\/em>.<br \/>\nSerotonin niv\u00e5er p\u00e5verkar st\u00e4mning och melatonin p\u00e5verkar s\u00f6mn.<\/p>\n<p>H\u00e4r f\u00f6ljer om hur kroppen normalt utan att \u00e4ta tryptofan fungerar; f\u00f6r det som man m\u00e5ste veta \u00e4r att v\u00e5r kropp redan har tryptofan.<br \/>\n<em>Men varf\u00f6r ska man \u00e4ta d\u00e5 ost f\u00f6r att f\u00e5 i oss tryptofan?<\/em> Svaret till fr\u00e5gan kommer.<br \/>\nDet som \u00e4r viktig att kunna \u00e4r ett litet organ som heter\u00a0<em>epifys <\/em>eller tallkorrsk\u00f6rtel som ligger l\u00e4ngst bak i tredje ventrikeln och registrerar ljuset omkring oss.<br \/>\nHos d\u00e4ggdjuren ligger strukturen djupt inb\u00e4ddad i skallen men registrerar \u00e4nd\u00e5 ljus.<br \/>\nEpifys best\u00e5r av tv\u00e5 typer av celler: gliaceller och pinealocyter.<br \/>\nPinealocyter ser ut som neuron med korta axoner som dockar till blodk\u00e4rl med hj\u00e4lp av sina utskott. Pinealocyter producerar melatonin. Syntesen och fris\u00e4ttning av melatonin regleras av ljusinfall fr\u00e5n \u00f6gat.<\/p>\n<p><strong>Melatonins<\/strong> <strong>fr\u00e4msta<\/strong> <strong>funktioner<\/strong>:<\/p>\n<p>\u2013\u00a0Reglerar dagliga kroppsrytm och dag\/natt cykel<br \/>\n\u2013\u00a0Inhiberar sekretion av gonadotropon releasing hormone (GnRH) och f\u00f6rhindrar d\u00e4rmed gonadernas fettbildning.<br \/>\nDessutom reglerar steroidogeniska aktiviteten av gonader speciellt vid menstruationscykeln.<br \/>\n\u2013\u00a0Melatonin har ocks\u00e5 en antioxidativ effekt, eftersom det finns receptorer f\u00f6r melatonin \u00e4ven p\u00e5 andra h\u00e5ll i kroppen; dvs. f\u00f6rsvar mot infektioner och inflammationer.<\/p>\n<p>Sympatiska nervfibrer fr\u00e5n ganglion cervicale superior kommer in i k\u00f6rteln med ljusinformation l\u00e4ngs en l\u00e5ng v\u00e4g:<\/p>\n<p><em>\u00a0<\/em><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" class=\"aligncenter\" title=\"NeuroPimage2\" src=\"http:\/\/heartscience.wordpress.com\/files\/2009\/08\/neuropimage2.jpg?w=300\" alt=\"NeuroPimage2\" width=\"300\" height=\"276\" \/><\/p>\n<p>1.\u00a0I retina finns ljusk\u00e4nsliga celler. Signaler fr\u00e5n dessa ljusk\u00e4nsliga celler f\u00e4rdas till nucleus suprachiasmicus i hypotalamus av en nervbunt s.k. retinohypotalamiska trakten.<br \/>\n2.\u00a0Information fr\u00e5n hypothalamus f\u00f6rs till lateralk\u00e4rnor i den gr\u00e5 substansen av ryggm\u00e4rg p\u00e5 thorakalniv\u00e5n.<br \/>\n3.\u00a0Information fr\u00e5n ryggm\u00e4rgen \u00e4r transmitterad till ganglion cervicale superior (preganglion\u00e4ra sympatiska fibrer).<br \/>\n4.\u00a0Information fr\u00e5n ganglion cervicale superior f\u00f6rs av postganglion\u00e4ra sympatiska fibrer som g\u00e5r i associering med blodk\u00e4rl som g\u00e5r in i epifysen.<br \/>\n5.\u00a0M\u00f6rkret stimulerar produktionen av melatonin. Ljus undertrycker snabbt produktionen av melatonin. Detta inneb\u00e4r att melatoninniv\u00e5er i blodet varierar under dygnet, de ligger h\u00f6gt p\u00e5 natten och sjunker n\u00e4r man \u00f6ppnar \u00f6gonen.<\/p>\n<p>Melatonin verkar b\u00e5de p\u00e5 hypothalamus (f\u00f6r dygnreglering) samt p\u00e5 adenohypofysen f\u00f6r att inhiberar gonadotropon releasing hormone (GnRH) och GH sekretionen.<br \/>\nDessa cykler (av \u00f6kning och s\u00e4nkning av melatonin) b\u00f6rjar i puberteten.<br \/>\nHos sp\u00e4dbarn ligger de p\u00e5 en konstant h\u00f6g niv\u00e5 (d\u00e4rf\u00f6r sover sp\u00e4dbarn mycket). Hos \u00e4ldre planar kurvan ut. Melatoninet tycks gynna en god s\u00f6mn och d\u00e4rf\u00f6r kan \u00e4ldre ha sv\u00e5rt att sova.<br \/>\nMelatonin \u00e4r ett hormon som \u00e4r en stark antioxidant och verkar mot OH fria radikaler, vilket \u00e4r viktigt f\u00f6r undvikning av cancer eller till och med dess bek\u00e4mpning.<\/p>\n<p><strong>Bildningen av melatonin:<\/strong><\/p>\n<p>Utg\u00e5r fr\u00e5n tryptofan och g\u00e5r bl.a. via serotonin:<\/p>\n<p>Tryptofan \u2013&gt; 5-hydroxytryptofan \u2013&gt; serotonin \u2013&gt; N-acetylserotonin \u2013&gt; melatonin<\/p>\n<p>Som jag sade tidigare hormonet serotonin som bildats ursprungligen ifr\u00e5n tryptofan minskar st\u00e4mningen s\u00e5som d\u00e5lig hum\u00f6r eller till och med stress; i andra ord, p\u00e5verkar den k\u00e4nslan, beteendet och tanken.<br \/>\nDet finns en endogen inre klocka fr\u00e5n nucleus suprachiasmaticus (i hypothalamus) vars celler har en inneboende rytm som balanseras av och justeras med ljusinfall.<\/p>\n<p>Melatonin kan man k\u00f6pa i USA, England, Frankrike i h\u00e4lsokosten och \u00e4ta n\u00e4r man b\u00f6r bli s\u00f6mnig. Finns inte att k\u00f6pa i Sverige pga. att ingen har patent och det inte ligger n\u00e5gra pengar i det.<\/p>\n<p><em>Vad \u00e4r d\u00e5 l\u00f6sningen till detta problem?<\/em><\/p>\n<p><strong>\u062a\u064e\u062f\u0627\u0648\u064e\u0648\u0652\u0627\u061b \u0641\u064e\u0627\u0650\u0646\u0651\u064e \u0627\u0644\u0651\u064e\u0630\u0650\u064a \u0623\u064e\u0646\u0652\u0632\u064e\u0644\u064e \u0627\u0644\u062f\u0651\u064e\u0627\u0621\u064e \u0623\u064e\u0646\u0652\u0632\u064e\u0644\u064e \u0627\u0644\u062f\u0651\u064e\u0648\u064e\u0627\u0621\u064e.<\/strong><\/p>\n<p><em>\u201dBota er sj\u00e4lva, f\u00f6r Han som har l\u00e5tit sjukdom drabba er, har (ocks\u00e5)\u00a0skapat deras mediciner.\u201d<\/em><br \/>\n(Den heliga Profeten Mohammed(S), Nahj al-Fasahah, sid. 53)<\/p>\n<p><strong>\u062a\u064e\u062f\u0627\u0648\u064e\u0648\u0652\u0627 \u0639\u0650\u0628\u064e\u0627\u062f\u064e \u0627\u0644\u0644\u0651\u064e\u0647\u0650\u061b \u0641\u064e\u0627\u0650\u0646\u0651\u064e \u0627\u0644\u0644\u0651\u064e\u0647\u064e \u062a\u064e\u0639\u064e\u0627\u0644\u0649 \u0644\u064e\u0645\u0652 \u064a\u064e\u0636\u064e\u0639\u0652 \u062f\u064e\u0627\u0621\u064b \u0627\u0650\u0644\u0627\u0651 \u0648\u064e\u0636\u064e\u0639\u064e \u0644\u064e\u0647\u064f \u062f\u064e\u0648\u064e\u0627\u0621\u064b\u061b \u063a\u064e\u064a\u0652\u0631\u064e \u062f\u064e\u0627\u0621\u064d \u0648\u0627\u062d\u0650\u062f\u064d\u061b \u0627\u0644\u0647\u064e\u0631\u0650\u0645\u0650.<\/strong><\/p>\n<p><em>\u201dBota er sj\u00e4lva, O tj\u00e4narna av den Upph\u00f6jde Gud! f\u00f6r Han har skapat en (specifik) medicin f\u00f6r vilken sorts sjukdom som helst, utom\u00a0den gamla \u00e5ldern.\u201d<\/em><br \/>\n(Den heliga Profeten Mohammed(S), Nahj al-Fasahah,\u00a0sid. 53)<\/p>\n<p>D\u00e4rmed g\u00e5r det att l\u00f6sa detta problem och det g\u00f6rs helst enkelt genom att \u00e4ta ost. Med andra ord, visar detta att ost kan anv\u00e4ndas som en naturlig medicin ist\u00e4llet f\u00f6r\u00a0att konsumera l\u00e4kemedel, vilka alla har biverkningar p\u00e5 v\u00e5r kropp. Som ni s\u00e4kerligen vet f\u00f6rekommer s\u00f6mnproblem som en epidemi i v\u00e4stv\u00e4rlden, p\u00e5 grund av folkets snabbv\u00e4xande liv som hotas genom st\u00e4ndig daglig stress.<\/p>\n<p>De flesta l\u00e4kemedel som anv\u00e4nds \u00e4r till syfte att f\u00f6rhindra nedbrytningen av serotonin i kroppen. Exempel p\u00e5 dessa l\u00e4kemedel kallade SSRI (Selective Serotonin Reuptake Inhibitors) \u00e4r:\u00a0Prozac (Fluoxetine),\u00a0Paxil (Paroxetine),\u00a0Zoloft (Sertaline),\u00a0Desyrel (Trazodone)\u00a0och\u00a0Effexor (Venlafaxine) 2<\/p>\n<p>D\u00e4remot det som osten g\u00f6r \u00e4r att den \u00f6kar bildningen av serotonin, utan att f\u00f6rhindra kroppen att sk\u00f6ta sitt normala jobb vilket \u00e4r att den bryter ner (det extra)\u00a0serotonin. I andra ord strider l\u00e4kemedel mot kroppen naturliga s\u00e4tt att vara medan ost l\u00e5ter den naturliga processen i kroppen vara medan den\u00a0ist\u00e4llet fixar till problemet specifikt. Problemet f\u00f6r personer med s\u00f6mnproblem \u00e4r att m\u00e4ngden av tryptofan i deras pinealocyter i epifysen inte r\u00e4cker till bilda tillr\u00e4ckligt serotonin och speciellt melatonin pga obalans. Allts\u00e5 l\u00e4kemedlen, som tillh\u00f6r anti-depressiv klassen, verkar inte tillr\u00e4ckligt specifikt i att fixa till bristet p\u00e5 melatonin utan\u00a0verkar den p\u00e5 serotonin. Detta \u00e4r en av m\u00e5nga anledningar till varf\u00f6r l\u00e4kemedel som tillh\u00f6r denna klass leder till s\u00e5 m\u00e5nga biverknigar (<em><a href=\"http:\/\/www.emedicinehealth.com\/ssris_and_depression\/page5_em.htm\" target=\"_blank\">www.emedicinehealth.com\/ssris_and_depression\/page5_em.htm<\/a><\/em>)<\/p>\n<p>En bra och viktig fr\u00e5ga som m\u00e5nga brukar st\u00e4lla \u00e4r:<br \/>\n<em>Vilken typ av ost \u00e4r b\u00e4st?<\/em><\/p>\n<p>Enligt forskare \u00e4r den b\u00e4sta\u00a0(g\u00e4llande dess s\u00f6mnande effect) osten\u00a0Cheshire. Den \u00e4r den typiska vita saltiga osten som folk i mellan\u00f6stern (och m\u00e5nga l\u00e4nder i Medelhavsomr\u00e5det) \u00e4ter. Samma ost kan ocks\u00e5 hittar i sin gula form i andra l\u00e4nder, s\u00e5som England.<br \/>\nP\u00e5 grund av dess saltiga inneh\u00e5ll borde man inte gl\u00f6ma att s\u00e4nka ner osten i medeltempererade kokad vatten s\u00e5 att salthalten minskar och f\u00f6rs ut i vattnet ist\u00e4llet. Anledningen till varf\u00f6r man borde\u00a0\u00e4ta ost\u00a0med\u00a0l\u00e4gre salthalt \u00e4r f\u00f6r att undvika f\u00e5 f\u00f6r h\u00f6gt blodtryck.<\/p>\n<p>S\u00e5 fr\u00e5n och med idag om ni m\u00f6ter folk med\u00a0s\u00f6mnproblem, depression eller \u00e5ngest\u00a0kan ni rekommendera dem att \u00e4ta ost.<\/p>\n<p>K\u00e4lla:<\/p>\n<ol>\n<li><a href=\"http:\/\/www.britishcheese.com\/news.cfm?page_id=240\">http:\/\/www.britishcheese.com\/news.cfm?page_id=240<\/a><\/li>\n<li><a href=\"http:\/\/www.naturdoctor.com\/Chapters\/Research\/insomnia_tryptophan.html\">http:\/\/www.naturdoctor.com\/Chapters\/Research\/insomnia_tryptophan.html<\/a><\/li>\n<li>Medicinsk kursbok: <em>Histology a text and atlas<\/em> av Ross, Michael H, 5:e upplaga (2006).<\/li>\n<\/ol>\n<p><strong>Ostens andra f\u00f6rm\u00e5ner<\/strong><\/p>\n<div id=\"attachment_207\" class=\"wp-caption alignleft\">\n<p><a href=\"http:\/\/heartscienceswedish.wordpress.com\/files\/2009\/11\/cheese-wax-controversy.jpg\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" class=\"size-medium wp-image-207\" title=\"cheese-wax-controversy\" src=\"http:\/\/heartscienceswedish.wordpress.com\/files\/2009\/11\/cheese-wax-controversy.jpg?w=300\" alt=\"All sorts ost\" width=\"300\" height=\"200\" \/><\/a><\/p>\n<p class=\"wp-caption-text\">All sorters ost<\/p>\n<\/div>\n<p>Som ni har m\u00e4rkt n\u00e4mndes endast ostens tryptofaninneh\u00e5ll i f\u00f6rra avsnittet. Tyder detta p\u00e5 att ost inte\u00a0har andra f\u00f6rm\u00e5ner f\u00f6r h\u00e4lsan?<br \/>\nNej, det \u00e4r faktiskt tv\u00e4rtom. Det har visat sig att ost\u00a0inneh\u00e5ller h\u00f6ga koncentrationer av essentiella n\u00e4ringar,\u00a0fr\u00e4mst h\u00f6ga\u00a0protein- och kalciumkvaliteter, s\u00e5v\u00e4l som andra n\u00e4ringar s\u00e5som fosfor, vitamin A, zink, riboflavin (vitamin B2)\u00a0och vitamin B12.<\/p>\n<p>Konsumtionen av vissa ostar, s\u00e5som Cheddar, Swiss, blue, Monterey Jack och n\u00e5gra andra, har visat sig minska risken f\u00f6r karies. Trots att dessa effekter (p\u00e5 t\u00e4nderna) inte har f\u00f6rst\u00e5tts fullst\u00e4ndigt finns det flera mekanismer som \u00e4r viktiga att ta h\u00e4nsyn till. Ostkonsumtion stimulerar salivavs\u00f6ndringen i munh\u00e5lan som har tandr\u00f6treducerande egenskaper d\u00e4r de bland annat\u00a0h\u00f6jer bufferkapaciteten. Mj\u00f6lkproteinerna i ost har visat sig neutralisera plack genom deras bufferkapacitet. Ost verkar hindra syrademineralisering och intensifierar\u00a0ommineraliseringen av tandemaljen. F\u00f6r att minska tandr\u00f6ta\u00a0 rekommenderar h\u00e4lsospecialister consumtionen av ost direkt efter matr\u00e4tter eller som mellanm\u00e5l.<\/p>\n<p>M\u00e5nga ostar, speciellt Cheddar och Swiss, inneh\u00e5ller lite eller ingen laktos. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r ost en viktig k\u00e4lla av kalcium och m\u00e5nga andra n\u00e4ringar\u00a0hittad i\u00a0mj\u00f6lk f\u00f6r de\u00a0vars kropp\u00a0inte kan spj\u00e4lka laktos eller de som\u00a0har sv\u00e5rt f\u00f6r\u00a0att spj\u00e4lka laktos eller mj\u00f6lksocker. M\u00e5nga studier har visat att dess kalciuminneh\u00e5ll kan medverka i att minska risken f\u00f6r osteoporos.<\/p>\n<p>Hittils har allt ang\u00e5ende ost varit h\u00e4lsosam men det finns ett undantag som m\u00e5ste tas upp. Det f\u00e5r vi ta upp i n\u00e4sta avsnitt \u201dOst och valn\u00f6tter\u201d.<\/p>\n<p>.<\/p>\n<p>K\u00e4llor:<\/p>\n<p>\u2013 <a href=\"http:\/\/news.bbc.co.uk\/2\/hi\/health\/7878374.stm\">http:\/\/news.bbc.co.uk\/2\/hi\/health\/7878374.stm<\/a><\/p>\n<p>\u2013 <a href=\"http:\/\/www.nationaldairycouncil.org\/NationalDairyCouncil\/Health\/Digest\/dcd73-5Page1.htm\">http:\/\/www.nationaldairycouncil.org\/NationalDairyCouncil\/Health\/Digest\/dcd73-5Page1.htm<\/a><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>Ost och valn\u00f6tter<\/strong><\/p>\n<div id=\"attachment_205\" class=\"wp-caption alignleft\">\n<p><a href=\"http:\/\/heartscienceswedish.wordpress.com\/files\/2009\/11\/free-cheese-mousetrap-funny-cartoon.jpg\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" class=\"size-medium wp-image-205\" title=\"free-cheese-mousetrap-funny-cartoon\" src=\"http:\/\/heartscienceswedish.wordpress.com\/files\/2009\/11\/free-cheese-mousetrap-funny-cartoon.jpg?w=300\" alt=\"Ost m\u00e5 lukta och smaka gott men var \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rsiktigt!\" width=\"300\" height=\"190\" \/><\/a><\/p>\n<p class=\"wp-caption-text\">Ost m\u00e5 lukta och smaka gott men var \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rsiktigt!<\/p>\n<\/div>\n<p>Det som \u00e4r j\u00e4tte viktigt att m\u00e4rka \u00e4r att\u00a0all sorters ost inneh\u00e5ller h\u00f6ga m\u00e4ngder av fett\u00a0n\u00e4mligen m\u00e4ttat fett som \u00e4r\u00a0ett farligt fett f\u00f6r\u00a0kroppen eftersom det\u00a0h\u00f6jer det onda kolesterolet (som leder till hj\u00e4rtk\u00e4rlsjukdomar)\u00a0och kan blockera hj\u00e4rtart\u00e4rerna (dvs. leda till hj\u00e4rtinfarkt pga. \u00f6kad risk f\u00f6r blodpropp).<\/p>\n<p>Om vi sammanfattar ostkonsumtionen, innan vi g\u00e5r vidare,\u00a0s\u00e5 m\u00e4rker man att den har mycket mera positiva n\u00e4ringar \u00e4n negativa. Men \u00e4nd\u00e5 m\u00e5ste man akta sig f\u00f6r hur man ska konsummera den. Till exempel, n\u00e4r man \u00e4ter frukost s\u00e5 m\u00e5ste man veta att det inte g\u00e5r att \u00e4ta hur m\u00e5nga sm\u00f6rg\u00e5sar som helst\u00a0eller\/och s\u00e4tta hur mycket ost som helst i varje sm\u00f6rg\u00e5s. \u00c5 andra sidan vet man v\u00e4l att frukost \u00e4r den viktigaste m\u00e5ltiden eftersom kroppen inte har f\u00e5tt i sig n\u00e5gon mat (och viktigast vatten)\u00a0under hela natten och d\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver sin \u201dbensin\u201d (mat)\u00a0f\u00f6r att kunna s\u00e4ttas ig\u00e5ng.<\/p>\n<p>S\u00e5 vad \u00e4r\u00a0l\u00f6sningen till att undvika ta i sig f\u00f6r mycket m\u00e4ttat fett? Vi har nu tv\u00e5 olika mots\u00e4gande sitationer. Hur skulle det k\u00e4nnas att veta att man kan \u00e4ta ost trots detta utan att riskera att f\u00e5 hj\u00e4rtk\u00e4rlsjukdomar\u00a0och\u00a0hj\u00e4rtinfarkt?<\/p>\n<p>F\u00f6r mig skulle den f\u00f6rsta kandidaten till denna l\u00f6sningens uppt\u00e4ckt vara en j\u00e4tte duktig l\u00e4kare,\u00a0men mirakul\u00f6st nog r\u00f6r det sig inte om en l\u00e4kare som avsl\u00f6jade l\u00f6sningen. Den\u00a0otroliga medicinska l\u00f6sningen gavs till m\u00e4nskligheten\u00a0f\u00f6r \u00f6ver 1500 \u00e5r sedan av en heliga\u00a0man \u2013 den heliga Profeten Mohammed(Fred vare med honom och hans felfria \u00c4ttlingar, Ahl al-Bait).<\/p>\n<p>.<\/p>\n<p><strong>Ost och valn\u00f6tter<\/strong><\/p>\n<p>Det finns en del Ahadith (\u00e5terber\u00e4ttelser) fr\u00e5n\u00a0den heliga Profeten Mohammed(S) som s\u00e4ger att man m\u00e5ste \u00e4ta valn\u00f6tter tillsammans med ost. (<strong>1<\/strong>)<\/p>\n<p>Det intressanta med detta \u00e4r sj\u00e4lva anledningen bakom detta. Mirakul\u00f6st nog s\u00e5 m\u00e4rker man att relationen mellan ost och valn\u00f6tter \u00e4r symboliskt liksom f\u00f6rh\u00e5llandet mellan eld och vatten. Liksom vatten sl\u00e4cker elden leder vissa\u00a0\u00e4mnen i valn\u00f6tter till att det onda\u00a0m\u00e4ttade fettets negativa effekter\u00a0(fr\u00e5n ost) elimineras.<\/p>\n<p>Valn\u00f6tter inneh\u00e5ller proteiner, fibrer, vissa vitaminer och mineraler. Bland vitaminerna finns\u00a0alfa-tokoferol, en\u00a0E-vitamin, som spelar\u00a0en antioxidant roll d\u00e4r den reducera risken f\u00f6r hj\u00e4rtsk\u00e4rlsjukdomar genom att\u00a0betona dess effekter p\u00e5 kroppens immunf\u00f6rsvar.\u00a0Dessutom inneh\u00e5ller de viktiga komponenter som fungerar som antioxidanter s\u00e5v\u00e4l som att de inneh\u00e5ller h\u00e4lsosamma fett (som vi \u00e5terkommer till). Bland valn\u00f6tters syror finns ellagisk syra som \u00e4r en aktiv antioxidant. Ungef\u00e4r 4% av valn\u00f6ttens tunna membran (som t\u00e4cker valn\u00f6ttens k\u00e4rna) \u00e4r allegisk syra (<em>Jurd, 1956<\/em>). (<strong>2<\/strong>)<\/p>\n<p>Trots att valn\u00f6tter inte fungerar som fullst\u00e4ndiga proteiner i sig \u00e4r de anv\u00e4ndbara f\u00f6r att fullborda proteininneh\u00e5ller i andra mat, s\u00e5som det typiska bristen i lysin-aminosyran (proteinbyggsten) som f\u00f6rekommer hos flingor. Valn\u00f6tter har ocks\u00e5 andra n\u00e4ringar, s\u00e5som koppar, magnesium, fosfor, zink och vitamin B6. F\u00f6rutom dessa \u00e4r valn\u00f6tters natriuinneh\u00e5l l\u00e5g 10mg\/100g; vilket \u00e4r bra. Om natriuminneh\u00e5ller skulle vara\u00a0h\u00f6g kan detta leda till erh\u00e5llandet av ett\u00a0h\u00f6gt blodtryck och v\u00e4tskeretention som kan annars ge uppkomst till svullnader i benen och f\u00f6tterna. (<strong>3<\/strong>)<\/p>\n<p>Valn\u00f6tter har rika inneh\u00e5ll av fett n\u00e4mligen 68 g av lipid per 100 g. Men dessa fettsyror i valn\u00f6tter \u00e4r fr\u00e4mst flerom\u00e4ttade (h\u00e4lsosamma) fett (70%) och enkelom\u00e4ttade fett (18%). Utav dessa stora fettklasser \u00e4r de linoleniska (12%) och linoleiska (58%)\u00a0fettsyrorna de som har studerats p\u00e5 grund av deras h\u00e4lsosamma roll i m\u00e4nniskokroppen. De h\u00f6ga inneh\u00e5llen av linoleisk och linolenisk syra i valn\u00f6tter har visat minska risken f\u00f6r hj\u00e4rtinfarkt genom att minska den totala och LDL(onda)-kolesterolet samt genom att\u00a0h\u00f6ja HDL(goda)-kolesterolet. (<strong>4<\/strong>)\u00a0Dessa utf\u00f6rda studier (<em>British Journal of Nutrition (2008), 99, 715\u2013722\u00a0 Copyright\u00a02007<\/em>)\u00a0p\u00e5 denna h\u00e4lsosamma lipidprofilen,\u00a0som f\u00f6rekommer i valn\u00f6tter, bekr\u00e4ftar fortfarande\u00a0samma antiaterogeniska effekter (eliminerar m\u00f6jligheten f\u00f6r lipidackumulering i art\u00e4rer) som tidigare utf\u00f6rda studier visat. (<strong>5<\/strong>)\u00a0Linolenic syra relateras till omega-3 fettsyror som hittas i fisk oljor och d\u00e4rf\u00f6r omvandlas i kroppen till omega-3. M\u00e5nga andra studier har visat att konsumering av omega-3 minskar kolesterolv\u00e4rdet i blodet mer \u00e4n korn- eller solrosolja. (<strong>6<\/strong>)<\/p>\n<p>F\u00f6rutom f\u00f6r valn\u00f6tters antiaterogeniska effekter spelar ellagiska syror stor roll i att inducera mineraliseringen av osteoblaster (benceller) vilket \u00e4r ett otrolig tecken p\u00e5 valn\u00f6tters skyddande roll mot benunderg\u00e5ng genom att antingen minska bennedbrytningen eller h\u00f6ja osteoblastaktiviteten och benbildningen (<strong>7<\/strong>).<\/p>\n<p>Allts\u00e5 inneh\u00e5ller valn\u00f6tter omega-6 (28 g \/100 g) och omega-3 fettsyror (5.5 g \/100 g). (<strong>8<\/strong>)<\/p>\n<p>I och med att omega-3 \u00e4r ansvariga f\u00f6r bildningen av hormoner som styr kroppens immunf\u00f6rsvar, blodkoaguleringen, celltillv\u00e4xten och komponenter av v\u00e5ra cellmembraner \u00e4r de ett\u00a0bevis nog f\u00f6r deras viktiga roll i kroppen. (<strong>9<\/strong>)<\/p>\n<p>En av valn\u00f6tters omega-6-funktioner\u00a0\u00e4r att normalisera kolesterolm\u00e4ngdens produktion\u00a0i levern.<\/p>\n<p>Kroppen tillverkar ocks\u00e5 hormoner utifr\u00e5n omega-6. Det viktigaste att n\u00e4mna om omega-3 och -6 \u00e4r att hormoner som tillverkas utifr\u00e5n var och en av dessa kategorier har motsatta effekter. De hormoner som erh\u00e5lls ifr\u00e5n omega-6 fettsyror verkar <em>\u00f6ka<\/em> inflammation (en vitkig komponent hos imunf\u00f6rsvaret som skydd), blodkoagulering och cellprolifering,\u00a0medan de som kommer ifr\u00e5n omega-3 fettsyror minskar dessa funktioner.\u00a0B\u00e5de hormonfamiljer m\u00e5ste vara i balans f\u00f6r att beh\u00e5lla den optimala h\u00e4lsa.\u00a0F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 detta\u00a0skulle man\u00a0kunna j\u00e4mf\u00f6ra detta med de olika\u00a0positiva stimulerande faktorerna som leder till att \u00f6ka cellantalet i kroppen och andra\u00a0\u00a0som fungerar d\u00e4mpande som d\u00f6dar och d\u00e4rmed minskar kroppens cellantal. Dessa tillsammans leder till att kroppens cellantal bevaras\u00a0n\u00e4stan konstant\u00a0och d\u00e4rmed i balans.<\/p>\n<p>Hittils har vi endast n\u00e4mnt de viktigaste\u00a0anledningarna till varf\u00f6r valn\u00f6tter b\u00f6r konsumeras. D\u00e4remot kan ni redan ha insett att ostens oh\u00e4lsosamma m\u00e4ttat fett och valn\u00f6tters flerom\u00e4ttade fettinneh\u00e5ll fungerar i motsatt \u201dh\u00e5ll\u201d. Som tidigare sagt,\u00a0det m\u00e4ttade fettet h\u00f6jer det onda kolesterolet (som leder till hj\u00e4rtk\u00e4rlsjukdomar)\u00a0och kan blockera hj\u00e4rtart\u00e4rerna (dvs. leda till hj\u00e4rtinfarkt pga. \u00f6kad risk f\u00f6r blodpropp) medan det flerom\u00e4ttade fettet (bl.a. ellagiska syra) leder till att risken f\u00f6r hj\u00e4rtsk\u00e4rlsjukdomar minskar genom att den totala och LDL(onda)-kolesterolet samt genom att\u00a0h\u00f6ja HDL(goda)-kolesterolet minskar. Dessutom bek\u00e4mpar dessa nyttiga oljor benens nedbrytande d\u00e4r de inducerar bencellsformation och samtidigt bromsar bennedbrytning. Det sista och mycket viktiga ang\u00e5ende m\u00e4ttat fett som inte har n\u00e4mnts \u00e4r dess\u00a0negativa roll benformationen. Tyv\u00e4rr har flera medicinska studier\u00a0visat att m\u00e4ttade fett\u00a0 (som finns i ost bl.a.)\u00a0kan skada benens h\u00e4lsa via en f\u00f6r\u00e4ndring av benes kalciumabsorption, tillverkning av prostaglandiner, osteoblastformation och lipidoxidation. (<strong>10<\/strong>)<\/p>\n<p>D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste man\u00a0konsumera valn\u00f6tter varje g\u00e5ng ost\u00a0konsumeras f\u00f6r att undvika\u00a0det m\u00e4ttade fettets oh\u00e4lsosamma effekter p\u00e5 v\u00e5r kropp.<\/p>\n<p>En sak som man inte f\u00e5r gl\u00f6mma med saltiga ost \u00e4r att s\u00e4nka dem ner\u00a0i medeltempererade kokad vatten s\u00e5 att salthalten minskar och f\u00f6rs ut i vattnet ist\u00e4llet innan konsumtion. Anledningen till varf\u00f6r man borde\u00a0\u00e4ta ost\u00a0med\u00a0l\u00e4gre salthalt \u00e4r f\u00f6r att undvika f\u00e5 f\u00f6r h\u00f6gt blodtryck.<\/p>\n<p>.<\/p>\n<p>K\u00e4llor:<\/p>\n<p>1 \u2013 Makarim al akhlaq del 1, s.411; Teb al imam al sadiq (AS), s.310 och i al-Kafi del 6, s.340.<\/p>\n<p>2 \u2013\u00a0Jurd L (1956) Plant polyphenols. I. The polyphenolic constituents of the pellicle of the walnut (Juglans regia). J. Am Chem Soc 78, 3445\u20133448.<\/p>\n<p>3 \u2013 <a href=\"http:\/\/www.goodlowsodiumfoods.com\/\">http:\/\/www.goodlowsodiumfoods.com\/<\/a><\/p>\n<p>4 \u2013 <a href=\"http:\/\/journals.cambridge.org\/download.php?file=%2FBJN%2FBJN99_04%2FS0007114507837421a.pdf&amp;code=f2659cd8d590d3be9ea5e022a6df2e32\">http:\/\/journals.cambridge.org\/download.php?file=%2FBJN%2FBJN99_04%2FS0007114507837421a.pdf&amp;code=f2659cd8d590d3be9ea5e022a6df2e32<\/a><\/p>\n<p>5 \u2013<\/p>\n<p>\u2013 Almario RU, Vonghavaravat V, Wong R &amp; Kasim-Karakas SE (2001) Effects of walnut consumption on plasma fatty acids and<\/p>\n<p>lipoproteins in combined hyperlipidemia. Am J Clin Nutr 74, 72\u201379.<\/p>\n<p>\u2013\u00a0Zambon D, Sabate J, Munoz S, Campero B, Casals E, Merlos M, Laguna JC &amp; Ros E (2000) Substituting walnuts for monounsaturated fat improves the serum lipid profile of hypercholesterolemic men and women. A randomized crossover trial. Ann Intern Med 132, 538\u2013546.<\/p>\n<p>\u2013\u00a0Ros E, Nunez I, Perez-Heras A, Serra M, Gilabert R, Casals E &amp; Deulofeu R (2004) A walnut diet improves endothelial function in hypercholesterolemic subjects: a randomized crossover trial. Circulation 109, 1609\u20131614.<\/p>\n<p>6 \u2013 <a href=\"http:\/\/www.allbusiness.com\/manufacturing\/food-manufacturing\/357806-1.html\">http:\/\/www.allbusiness.com\/manufacturing\/food-manufacturing\/357806-1.html<\/a><\/p>\n<p>7 \u2013\u00a0se k\u00e4lla 4.<\/p>\n<p>8 \u2013 <a href=\"http:\/\/www.annecollins.com\/dietary-fat\/omega-3-efa-6-chart.htm\">http:\/\/www.annecollins.com\/dietary-fat\/omega-3-efa-6-chart.htm<\/a><\/p>\n<p>9 \u2013 <a href=\"http:\/\/www.drweil.com\/drw\/u\/QAA400149\/balancing-omega-3-and-omega-6.html\">http:\/\/www.drweil.com\/drw\/u\/QAA400149\/balancing-omega-3-and-omega-6.html<\/a><\/p>\n<p>10 \u2013 <a href=\"http:\/\/jn.nutrition.org\/cgi\/content\/full\/136\/1\/159\">http:\/\/jn.nutrition.org\/cgi\/content\/full\/136\/1\/159<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ostens tryptofan: L\u00e5t oss g\u00e5 n\u00e4rmare kring denna och n\u00e5gra andra artiklar. Dr. Judith Bryans, en n\u00e4ringsvetenskapsm\u00e4n vid the Dairy&#8230;<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[26],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/dvv.se\/islamiskhalsa\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1451"}],"collection":[{"href":"https:\/\/dvv.se\/islamiskhalsa\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/dvv.se\/islamiskhalsa\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dvv.se\/islamiskhalsa\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dvv.se\/islamiskhalsa\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1451"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/dvv.se\/islamiskhalsa\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1451\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1457,"href":"https:\/\/dvv.se\/islamiskhalsa\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1451\/revisions\/1457"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/dvv.se\/islamiskhalsa\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1451"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/dvv.se\/islamiskhalsa\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1451"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/dvv.se\/islamiskhalsa\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1451"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}