 |
 |
15 viskande böner
De beklagandes munajat
I Guds Den Nåderikes Den Barmhärtiges Namn
إلهِي إليْكَ أَشْكُو نَفْساً بِالسُّوءِ أَمَّارَةً، وَإلَى الْخَطيئَةِ مُبادِرَةً، وَبِمَعاصِيكَ مُولَعَةً، وَلِسَخَطِكَ مُتَعَرِّضَةً
O min Gud, till Dig beklagar jag över ett nafs (jag) beordrande till ondo, och rusande till överträdelser, och ivrig i olydnader mot Dig, och utsättande sig [själv] för Ditt vrede,
تسْلُكُ بِي مَسالِكَ الْمَهالِكِ، وَتَجْعَلُنِي عِنْدَكَ أَهْوَنَ هالِك، كَثِيرَةَ الْعِلَلِ طَوِيلَةَ الاَمَلِ، إنْ مَسَّهَا الشَّرُّ تَجْزَعُ، وَإنْ مَسَّهَا الْخَيْرُ تَمْنَعُ
Det för mig till förödelsernas vägar, och gör mig till den ringaktigaste [lägsta] bland de förgjorda hos Dig, Många [är] dess brister, utdragna [är] dess förhoppningar; om ondska nuddar det [så] ängsligas, och om godhet nuddar det [så] trotsigas[1],
مَيَّالَةً إلَى اللَّعِبِ وَاللَّهْوِ، مَمْلُوَّةً بِالْغَفْلَةِ وَالسَّهُوِ، تُسْرِعُ بِي إلَى الْحَوْبَةِ، وَتُسَوِّفُنِي بِالتَّوْبَةِ
Den lutar åt [benägen till] nöje och förströelse [tidsfördriv], full av försummelse och glömska [tankspriddhet], den skyndar mig till illgärning [synd], och uppehåller mig [uppskjutandes min] tawba (uppriktig ångerfullhet och ombedjande om Guds förlåtelse),
إلهِي أَشْكُو إلَيْكَ عَدُوّاً يُضِلُّنِي، وَشَيْطانَاً يَغْوِينِي، قَدْ مَلاَ بِالْوَسْواسِ صَدْرِي، وَأَحاطَتْ هَواجِسُهُ بِقَلْبِي يُعاضِدُ لِيَ الْهَوى، وَيُزَيِّنُ لِي حُبَّ الدُّنْيَا، وَيَحُولُ بَيْنِي وَبَيْنَ الطَّاعَةِ وَالزُّلْفى
O min Gud, jag beklagar till Dig fienden som vilseleder mig, och Shaitan (djävulen) som frestar mig, han har fyllt mitt bröst med lockande tankar[2], och hans nycker [förslag] har omringat mitt hjärta, han stödjer lusten mot mig, och förskönar för mig kärleken för dunya (denna värld), och kommer mellan [separerar] mig och lydnad och närhet [till Gud],
إلهِي إلَيْكَ أَشْكُو قَلْبَاً قاسِياً مَعَ الْوَسْواسِ مُتَقَلِّباً، وَبِالرَّيْنِ وَالطَّبْعِ مُتَلَبِّساً، وَعَيْنَاً عَنِ الْبُكآءِ مِنْ خَوْفِكَ جامِدَةً، وَإلى ما تَسُرُّها طامِحَةً
O min Gud, till Dig beklagar jag över ett förhårdnat hjärta, med lockelserna vändandes, och beklätt i [egoismens] rost och omoral, och [beklagar] över ett öga stel från [orörd när det kommer till] gråtande utav Din fruktan, och [det medan det är] till vad som behagar det [ivrig] strävande,
إلهِي لا حَوْلَ وَلا قُوَّةَ إلاَّ بِقُدْرَتِكَ، وَلا نَجاةَ لِي مِنْ مَكارِهِ الدُّنْيا إلاَّ بِعِصْمَتِكَ
O min Gud, det finns ingen kraft och ingen styrka utom genom Din styrka [makt], och det ingen befrielse för mig från de avskydda tingen av dunya (denna värld) utom genom Ditt värn,
فَأَسْأَلُكَ بِبَلاغَةِ حِكْمَتِكَ، وَنَفاذِ مَشِيَّتِكَ، أَنْ لا تَجْعَلَنِي لِغَيْرِ جُودِكَ مُتَعَرِّضاً، وَلا تُصَيِّرَنِي لِلْفِتَنِ غَرَضاً
Så jag ber Dig genom Din genomgripande visdom, och Din genomträngande vilja, att inte låta mig blottställa mig [själv] till annan än Din frikostighet, och gör mig inte föremål för frestelser [prövningar],
وَكُنْ لِي عَلَى الأَعْداءِ ناصِرَاً، وَعَلَى الْمَخَازِي وَالْعُيُوبِ ساتِراً، وَمِنَ الْبَلاءِ واقِياً، وَعَنِ الْمَعاصِي عاصِمَاً، بِرَأْفَتِكَ وَرَحْمَتِكَ يا أَرْحَمَ الرَّاحِمِينَ
Och var för mig mot fienderna en hjälpare, och över [mina] skamligheter och britser en betäckare, och mot svårigheter [prövningar] en försvarare, och mot olydnader en beskyddare; vid [genom] Din välvilja och barmhärtighet, O DU Barmhärtigaste av barmhärtiga!
Fotnoter:
[1] Refererar till:
إِنَّ الْإِنسَانَ خُلِقَ هَلُوعًا
إِذَا مَسَّهُ الشَّرُّ جَزُوعًا
وَإِذَا مَسَّهُ الْخَيْرُ مَنُوعًا
"MÄNNISKAN är skapad rastlös och otålig. * Hon beklagar sig så fort hon drabbas av något ont, * men om det goda kommer på hennes lott visar hon [de behövande] ifrån sig." (den heliga Koranen 71:19-21)
[2] Refererar till:
بِسْمِ اللّهِ الرَّحْمَنِ الرَّحِيمِ
قُلْ أَعُوذُ بِرَبِّ النَّاسِ
مَلِكِ النَّاسِ
إِلَهِ النَّاسِ
مِن شَرِّ الْوَسْوَاسِ الْخَنَّاسِ
الَّذِي يُوَسْوِسُ فِي صُدُورِ النَّاسِ
مِنَ الْجِنَّةِ وَ النَّاسِ
"I Guds den Nåderikes den Barmhärtiges Namn * SÄG: 'Jag söker skydd hos människornas Herre, * människornas Konung, * människornas Gud, * mot det onda som den förrädiske frestaren * viskar i människornas hjärtan, *[viskar] genom [onda] osynliga väsen och [deras likar bland] människorna.'" (den heliga Koranen 114:1-6)
|
|