Duaa 28: Hans åkallelse i Guds fruktan och i sökande av tillflykt till Herren

Och utav Imamen(A) duaa i fruktan av Gud och i sökande av tillflykt till Herren
بِسْمِ اللَّهِ الرَّحْمَنِ الرَّحِيمِ
I Guds Den Nåderikes Den Barmhärtiges Namn


اللَهُمَّ إنِّي أَخْلَصْتُ بِانْقِطَاعِي إلَيْكَ، وَأَقْبَلْتُ بِكُلِّي عَلَيْـكَ، وَصَـرَفْتُ وَجْهِي عَمَّنْ يَحْتَاجُ إلَى رِفْدِكَ، وَقَلَبْتُ مَسْأَلَتِي عَمَّنْ لَمْ يَسْتَغْنِ عَنْ فَضْلِكَ


O Allah, jag har renat min förbindelse [genom att avleda det från allt annat och rikta det enbart och helt] till Dig, och vänt [närmat] med hela mig [min existens] till Dig, och vänt bort mitt ansikte från vem än behöver Ditt stöd, och bortvänt min förfrågan från vem än inte klarar sig utan Din ynnest,

وَرَأَيْتُ أَنَّ طَلَبَ الْمُحْتَاجِ إلَى الْمُحْتَاجِ سَفَهٌ مِنْ رَأيِهِ وَضَلَّةٌ مِنْ عَقْلِهِ، فَكَمْ قَدْ رَأَيْتُ يَـا إلهِيْ مِنْ أُناس طَلَبُوا الْعِزَّ بِغَيْرِكَ فَذَلُّوا، وَرَامُوا الثَّرْوَةَ مِنْ سِوَاكَ فَافْتَقَرُوا، وَحَاوَلُوا الارْتِفَاعَ فَاتَّضَعُوا


Och insåg att den behövandes förfrågande från en behövande är enfaldighet av hans mening, och förvillelse av hans intellekt, för hur många har jag sett, O min Gud, utav människor som sökt upphöjelse från andra än Dig [men] så förnedrades, och sökte rikedom från andra än Dig [men] så utblottades, och försökte stiga högt [men] så nersänktes,

فَصحَّ بِمُعَايَنَةِ أَمْثَالِهِمْ حَازِمٌ وَفَّقَهُ اعْتِبَارُهُ وَأَرْشَدَهُ إلَى طَرِيقِ صَوَابِهِ بِاخْتِبَارِهِ فَأَنْتَ يَا مَوْلايَ دُونَ كُلِّ مَسْؤُول مَوْضِعُ مَسْأَلَتِي وَدُونَ كُلِّ مَطْلُوب إلَيْهِ وَلِيُّ حَاجَتِي


Så den observante som dragit lärdom upprättar framgång genom betraktande av deras exempel, och hans val vägleder honom till hans rätta väg; så DU, O min Herre, ingen annan ombedd, är den jag omber, och DU tar hand om mitt behov, ingen annan tillfrågad,

أَنْتَ الْمَخْصُوصُ قَبْلَ كُلِّ مَدْعُوٍّ بِدَعْوَتِي لاَ يَشْرَكُكَ أَحَدٌ فِي رَجَائِي، وَلاَ يَتَّفِقُ أَحَدٌ مَعَكَ فِي دُعَائِي، وَلاَ يَنْظِمُهُ وَإيَّاكَ نِدَائِي


DU är den specifikt avsedda, före någon annan kallad, med mitt åkallande, ingen tar del med Dig i min hoppfullhet, och ingen tillkommer med Dig i min åkallelse, och inte annan innefattas av det och till Dig är min tillbedjan,

لَكَ يَا إلهِي وَحْدَانِيَّةُ الْعَدَدِ، وَمَلَكَةُ الْقُدْرَةِ الصَّمَدِ، وَفَضِيلَةُ الْحَوْلِ وَالْقُوَّةِ، وَدَرَجَةُ الْعُلُوِّ وَالرِّفْعَةِ


Till Dig, O min Gud, tillhör enheten av antal, och besittandet av allmakten utan behov, och beskaffenheten av kraft och styrka, och rangen av upphöjdhet och eminens,

وَمَنْ سِوَاكَ مَرْحُومٌ فِي عُمْرِهِ، مَغْلُوبٌ عَلَى أَمْرِهِ، مَقْهُورٌ عَلَى شَأنِهِ، مُخْتَلِفُ الْحَالاَتِ، مُتَنَقِّلٌ فِي الصِّفَاتِ


Och allt utom Dig är i behov av välsignelse under sin livstid, överväldigad i sin sak, besegrad i sin angelägenhet, föränderlig i tillstånd, skiftande i egenskaper,

فَتَعَالَيْتَ عَنِ الأشْبَاهِ وَالاضْـدَادِ، وَتَكَبَّـرْتَ عَنِ الأمْثَـالِ وَالأنْدَادِ، فَسُبْحَانَكَ لاَ إلهَ إلاَّ أَنْتَ


Så DU är upphöjd från likar och motsatser, och större än like och motsvarighet, så prisad och fri från brister är DU, det finns ingen gudom utom Dig!

Fotnoter

[1] Gällande insikten att Gud är det slutliga målet och den ultimata källan, att all förhoppning är till Honom och att all kraft och styrka hör till Honom, att det är Han som är den ultimata beviljaren och att varje förmåga är Hans skänk genom Hans vilja och allt och alla är således underordnade Honom.

مَا يَفْتَحِ اللَّهُ لِلنَّاسِ مِن رَّحْمَةٍ فَلَا مُمْسِكَ لَهَا وَمَا يُمْسِكْ فَلَا مُرْسِلَ لَهُ مِن بَعْدِهِ وَهُوَ الْعَزِيزُ الْحَكِيمُ

"Vad Han vill skänka människorna av Sin nåd kan ingen undanhålla dem; och vad Han håller tillbaka, kan ingen låta flöda i Hans ställe. Han är den Allsmäktige, den Vise." (den heliga Koranen 35:2)

وَلَئِن سَأَلْتَهُم مَّنْ خَلَقَ السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضَ لَيَقُولُنَّ اللَّهُ قُلْ أَفَرَأَيْتُم مَّا تَدْعُونَ مِن دُونِ اللَّهِ إِنْ أَرَادَنِيَ اللَّهُ بِضُرٍّ هَلْ هُنَّ كَاشِفَاتُ ضُرِّهِ أَوْ أَرَادَنِي بِرَحْمَةٍ هَلْ هُنَّ مُمْسِكَاتُ رَحْمَتِهِ قُلْ حَسْبِيَ اللَّهُ عَلَيْهِ يَتَوَكَّلُ الْمُتَوَكِّلُونَ

"Och om du frågar människorna: 'Vem har skapat himlarna och jorden?' - svarar de helt visst: 'Gud.' Säg: 'Har ni övervägt om de som ni anropar i Guds ställe kan avvärja ett ont som Gud vill skall drabba mig? Eller om Han vill bevisa mig Sin nåd, kan de hindra Hans nåd att nå mig?' Säg: 'Jag behöver ingen utom Gud. Till Honom litar de som söker [ett mäktigt] stöd.'" (den heliga Koranen 39:38)



Gud genom Sin vilja och i Sin bestämmelse har bestämt och baserat världens angelägenheter till att ske via anledningar och orsaker som leder till resultat och effekt. Därmed har Gud Själv i den heliga Koranen uppmanat:

يَا أَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُواْ اتَّقُواْ اللّهَ وَابْتَغُواْ إِلَيهِ الْوَسِيلَةَ وَجَاهِدُواْ فِي سَبِيلِهِ لَعَلَّكُمْ تُفْلِحُونَ

"TROENDE! Frukta Gud och sök det som kan föra er närmare Honom, och sträva och kämpa för Hans sak för att det skall gå er väl i händer." (den heliga Koranen 5:35)