Duaa 10: Hans åkallelse för att söka tillflykt hos Gud

Och utav Imamens(A) duaa i tillflykt till Gud den Högste
بِسْمِ اللَّهِ الرَّحْمَنِ الرَّحِيمِ
I Guds Den Nåderikes Den Barmhärtiges Namn


اللّهُمَّ إن تَشَأْ تعفُ عَنّا فَبِفضْلِكَ ، وَانْ تَشَأْ تُعَذِّبْنا فَبَعدْلِكَ


1. O Allah, om DU önskar förlåta oss så är det i Din ynnest, och om DU önskar bestraffa oss så är det i Din rättvisa,

فَسَهِّلْ لَنَا عَفْوَكَ بِمنِّكَ ، وَأَجِرْنَا مِنْ عَذَابِكَ بِتَجاوُزكَ; فَإنَّهُ لاَ طاقَةَ لَنَا بَعدِكَ، وَلاَ نجاةَ لأحَد دُوْنَ عَفْوِكَ


2. Så underlätta för oss Din förlåtelse genom Din välvilja, och skydda oss från Ditt straff genom Ditt överseende, för sannerligen har vi inte kraften att uthärda Din rättvisa, och det finns ingen räddning för någon av oss utan Din förlåtelse,

يا غَنِيَّ الأغْنياء هَا نَحَنُ عِبادُكَ ، وَأَنَا أَفْقَراء إليْكَ فَأجْبُرْ فاقَتَنا بِوُسْعِكَ ، ولا تَقْطَعَ رَجَاءنا بِمَنْعِكَ فَتَكُوْنَ قد أَشْقَيْتَ مَنِ اسْتَسْعَدَ بِكَ ، وَجَرَمْتَ مَنِ اسْتَرْفَدَ فَضْلَكَ


3. O DU den Rikaste av rika, här är vi, Dina tjänare, i Dina händer, och jag är den fattigaste bland fattiga [mest behövande bland behövande] till Dig, så kompensera vår nödställdhet genom Din riklighet, och kapa inte vårt hopp genom Ditt frånhållande, för då avlägsnar DU lyckan från den som sökt lycka genom Dig, och frånhåller den som sökt Din ynnest,

فَإلى مَنْ حيْنئذ مُنْقَلَبُنَا عَنْكَ، وإلى أيْنَ مَذهَبُنَا عن بَابِكَ ، سُبْحَنَكَ نَحْنُ المضْطُّرون الذّينَ أَوْجَبْتَ إجابَتَهُمْ، وَأهْلُ السُّوْء الذّيْنَ وَعَدْتَ الْكَشْفَ عَنْهُمْ


4. Så till vem, i sådana fall, skulle vi vända oss till utom Dig? Och var ska vi gå från Din port? Prisad och fri från brister är DU; vi är de nödställda vars besvarande DU gjort obligatoriskt, och de bekymrade som DU lovat att avlägsna [bekymren] ifrån[1],

وَأَشْبَـهُ الأَشْياءِ بِمَشِيَّتِـكَ ، وَأَوْلَى الأمُورِ بِكَ فِيْ عَظَمَتِكَ رَحْمَةُ مَنِ اسْتَرْحَمَكَ، وَغَوْثُ مَنِ اسْتَغَاثَ بِكَ، فَارْحَمْ تَضَرُّعَنَا إلَيْكَ، وَأَغْنِنَا إذْ طَرَحْنَـا أَنْفُسَنَا بَيْنَ يَـدَيْكَ


5. Och det mest snarlika till Din vilja, och det som är värdigast Dig i Din storhet, förbarmande över den som ber om Din barmhärtighet, och undsättande av den som ber om Din undsättning, så förbarma Dig över vårt vädjande, och undsätt oss då vi kastat oss själva i Dina händer,

أللَّهُمَّ إنَّ الشَّيْطَانَ قَدْ شمِتَ بِنَا إذْ شَايَعْنَاهُ عَلَى مَعْصِيَتِكَ، فَصَلِّ عَلَى مُحَمَّد وَآلِهِ وَلا تُشْمِتْهُ بِنَا بَعْدَ تَرْكِنَا إيَّاهُ لَكَ، وَرَغْبَتِنَا عَنْهُ إلَيْكَ


6. O Allah, sannerligen har Satan hånat [och klandrat[2]] oss då vi följt honom i olydnad av Dig, så skicka Dina välsignelser över Profeten Mohammad(S) och hans hushåll Ahl al-Bait(A), och låt honom inte [få möjlighet att] håna oss efter att vi lämnat honom [satan] för Dig, och vänt oss från honom till Dig.

Fotnoter:

[1] Se även:

أَمَّن يُجِيبُ الْمُضْطَرَّ إِذَا دَعَاهُ وَيَكْشِفُ السُّوءَ وَيَجْعَلُكُمْ خُلَفَاء الْأَرْضِ أَإِلَهٌ مَّعَ اللَّهِ قَلِيلًا مَّا تَذَكَّرُونَ

"Vem är Den som bönhör den betryckte som ropar till Honom i nöd och befriar denne från det onda [som plågade honom], och vem är Den som har låtit er ta jorden i besittning? Kan det finnas en gud vid sidan av Gud? [Åt detta] ägnar ni knappast någon eftertanke!" (den heliga Koranen 27:62)

[2] Refererar bl.a. till: وَقَالَ الشَّيْطَانُ لَمَّا قُضِيَ الأَمْرُ إِنَّ اللّهَ وَعَدَكُمْ وَعْدَ الْحَقِّ وَوَعَدتُّكُمْ فَأَخْلَفْتُكُمْ وَمَا كَانَ لِيَ عَلَيْكُم مِّن سُلْطَانٍ إِلاَّ أَن دَعَوْتُكُمْ فَاسْتَجَبْتُمْ لِي فَلاَ تَلُومُونِي وَلُومُواْ أَنفُسَكُم مَّا أَنَاْ بِمُصْرِخِكُمْ وَمَا أَنتُمْ بِمُصْرِخِيَّ إِنِّي كَفَرْتُ بِمَآ أَشْرَكْتُمُونِ مِن قَبْلُ إِنَّ الظَّالِمِينَ لَهُمْ عَذَابٌ أَلِيمٌ

"Och när Guds dom har fallit skall Djävulen säga: 'Gud gav er ett löfte och löftet var sant. Jag har också gett er löften, men jag har svikit dem. Jag hade ingen myndighet över er, men jag kunde kalla på er och [när jag kallade på er] besvarade ni min kallelse. Klandra då inte mig; klandra er själva. Jag kan inte hjälpa er och ni kan inte hjälpa mig. Jag tar avstånd från det [ni förr gjorde, då] ni gav mig en plats vid Guds sida.' Ja, de som begår [sådan svår] orätt har ett plågsamt straff att vänta." (den heliga Koranen 14:22)