Ordet ”Shia” betyder ”följare, ”den från en grupp”. Som sådan har termen ”shia” varken negativ eller positiv betydelse såvida vi inte specificerar gruppens ledare. Ifall man är Shia (följare) till den mest rättfärdiga tjänaren är det inget fel att vara Shia; särskilt om ledaren för sådan grupp har utsetts av Allah(SWT).

Om man däremot blir en Shia till en tyrann eller missdådare, kommer denne att möta samma öde som sin ledare. Faktum är att Koranen vittnar om att människorna på domedagen kommer att komma i grupper med sin ledare framför gruppen. Allah, var all Makt och Majestät Honom tillhör, säger:

”Den dag då Vi - genom att kalla på deras respektive Imamer”
[den heliga Koranen 17:71]

På domedagen kommer ödet för följeslagaren i varje grupp vara starkt bunden till deras Imams öde (förutsatt att de verkligen följde den Imamen). Allah(SWT) nämner i Koranen att det finns två typer av Imamer. En del Imamer är de som inbjuder människorna till Helvetet. Dessa är de tyranniska ledarna i varje era (likt Farao m.fl.):

”Vi gjorde dem till Imamer [för dem] som leder [andra] till helvetet; och på Uppståndelsens dag skall de inte finna hjälpare. Vår förbannelse följde dem i denna värld och på Uppståndelsens dag skall de vara bland dem som är utestängda från Vår nåd.”
[den heliga Koranen 28:41-42]

Sannerligen, att vara följare i grupper tillhörande sådana ondskefulla imamer har starkts fördömts Koranen och följeslagarna till sådana grupper kommer att möta samma öde som deras ledare. Dock påminner Koranen också om att det finns Imamer utsedda av Allah(SWT) som vägledare för mänskligheten:

”och när de bar sina motgångar med tålamod och bevarade sin övertygelse att Våra budskap [utgör sanningen], lät Vi ledare uppstå bland dem som ledde dem i enlighet med Våra bud.”
[den heliga Koranen 32:24]

Sannerligen kommer de sanna följarna (Shia) till dessa Imamer att vara de gynnade på domedagen. Således, att vara Shia innebär ingenting såvida vi inte vet vem de är Shia till. Allah(SWT) nämner i Koranen att vissa av Hans rättfärdiga tjänare var Shia till Hans andra rättfärdiga tjänare. Ett exempel på detta är Profeten Ibrahim(A) som i Koranen specifikt nämns som Noas(A) Shia:

”Och sannerligen var Ibrahim bland hans Shia.”
[den heliga Koranen 37:83]

وَإِنَّ مِن شِيعَتِهِ لَإِبْرَاهِيمَ
(Notera att ordet ”Shia” används uttryckligen, bokstav för bokstav i den ovannämnda versen och i kommande vers). I en annan vers talar Koranen om Profeten Moses(A) Shia och Profeten Moses(A) fiender:

”Och [en dag] begav han sig in i staden vid [middagstiden] då invånarna inte bekymrade sig [om vad som försiggick utomhus], och där fann han två män inbegripna i slagsmål - en av dem tillhörde hans folk (شِيعَتِهِ) och den andre var en fiende till honom - och den som hörde till hans folk ropade till [Moses] att hjälpa honom mot hans fiende.”
[den heliga Koranen 28:15]

فَوَجَدَ فِيهَا رَجُلَيْنِ يَقْتَتِلَانِ هَـٰذَا مِن شِيعَتِهِ وَهَـٰذَا مِنْ عَدُوِّهِ ۖفَاسْتَغَاثَهُ الَّذِي مِن شِيعَتِهِ عَلَى الَّذِي مِنْ عَدُوِّهِ

I den ovannämnda versen kallas man för profeten Moses(A) Shia och den andra för Profeten Moses(A) fiende där folket vid den tiden var antingen Shia eller fiende till profeten Moses(A). Följaktligen är Shia ett vedertaget ord som används av Allah(SWT) i Hans Koran för Hans högt ställda profeter såväl som deras följeslagare. Vill man då säga att profeten Ibrahim(A) var sekteristisk? Hur är det då med profeten Noah(A) och profeten Moses(A)?

Det beror inte på någon sekterism eller nyskapelse att kallas Shia, detta eftersom Koranen har använt uttrycket för några av Hans bästa tjänare. De ovannämnda verserna som nämndes som stöd för ordet Shia har använt denna term för en grupp av följeslagare. Detta innebär att den har en speciell betydelse såsom Noas(A) Shia, Moses(A) Shia. Även i Islams historia har Shia använts specifikt för Imam Alis(A) följare. Den första personen som använde denna term var Allahs(SWT) Sändebud(S):

Allahs(SWT) Sändebud(S) sade till Imam Ali(A):

”Goda nyheter O Ali! Sannerligen kommer du, dina följeslagare och dina Shia att vara i Paradiset”

يا علي أبشر فإنك و أصحابك و شيعتك في الجنَّة

Sunnitiska referenser:

1. ”Fadha’il al-Sahaba”, av Ahmad Ibn Hanbal, vol 2,
2. ”Hilyatul Awliyaa”, av Abu Nu’aym, vol 4
3. ”Tarikh”, av al-Khateeb al-Baghdadi, vol 12
4. ”al-Awsat”, av al-Tabarani
5. ”Majma’ al-Zawa’id”, av al-Haythami, vol 10
6. al-Darqunti, som sade att den här traditionen har återberättats via ett antal auktoriteter.
7. ”al-Sawa’iq al-Muhriqah”, av Ibn Hajar Haythami , Kap. 11, sektion 1

Således brukade Allahs(SWT) Sändebud(S) använda frasen ”Alis Shia”. Denna fras är inte uppfunnet i efterhand. Profeten Mohammad(S) sade att de sanna följarna till Imam Ali(A) kommer att träda in i Paradiset och detta är en stor välsignelse.

Jabir Ibn Abdullah återberättar även följande:

Allahs(SWT) Sändebud(S) sade: ”Alis Shia är de sanna segrarna på domedagen/uppresningens dag”

شيعة علي هم الفائزون يوم القيامة

Sunnitiska referenser:
- al-Manaqib Ahmad, som det nämnts i:
- ”Yanabi al-Mawaddah”, av al-Qundoozi al-Hanafi, s. 62
- “Tafsir al-Durr al-Manthoor”, av al-Hafidh Jalaluddin al-Suyuti, som citerar återberättelsen följande: ”Vi var med den heliga Profeten(S) när Ali(A) kom mot oss. Den heliga Profeten(S) sade: ‘Han och hans Shia kommer att uppnå frälsning på domedagen.’”

”Uppresningens dag” kan även hänvisa till dagen då Imam Mahdi(AJ) reser sig, men i mer generella termer syftar den på domedagen.

Det återberättas även att Allahs(SWT) Sändebud(S) sade: ”O Ali! På domedagen kommer jag vända mig mot Allah(SWT) och du kommer att vända dig mot mig och dina barn kommer att söka tillflykt hos dig och Shia kommer att vända sig mot dem. Sedan kommer du att se var de bär oss (till Paradiset).”

Sunnitiska referenser: Rabi al-Abrar, av al-Zamakhshari

Dessutom återberättas det följande:

Allahs Sändebud(S) sade: ”O Ali! (På domedagen) kommer du och dina Shia möta Allah(SWT) belåtna och behagande och till Honom kommer dina fiender arga och nackstyva (deras huvuden tvungna upp).”

Sunnitiska referenser:
- al-Tabarani
- al-Sawa’iq al-Muhriqah, av Ibn Hajar al-Haythami, kap. 11, sektion 1

En mer komplett version av återberättelsen, som även rapporterats av sunniter, är följande:

Ibn Abbas återberättar:

När versen:
”Men de som tror och lever ett rättskaffens liv, de är de bästa av alla skapade varelser” [den heliga Koranen 98:7] uppenbarades sade Allahs Sändebud(S) till Ali:

”De är du och dina Shia”. Han fortsatte: ”O Ali! (På domedagen) kommer du och dina Shia möta Allah(SWT) belåtna och behagande och dina fiender kommer vara arga med huvudena tvingade upp.” Ali(A) frågade: ”Vilka är mina fiender?” Profeten(S) svarade: ”Den som skiljer sig från dig och förbannar dig. Och glädjebudskapet [sker till] de som först når al-Arshs skugga på domedagen.” Ali(A) frågade: ”Vilka är de, O Allahs Sändebud?” Han(S) svarade: ”Dina Shia, O Ali och de som älskar dig.”

Sunnitiska referenser:
- al-Hafidh Jamaluddin al-Dharandi, på Ibn Abbas auktoritet.
- al-Sawa’iq al-Muhriqah, av Ibn Hajar, kap. 11, sektion 1, s. 246-247

Sedan ger Ibn Hajar en besynnerlig kommentar till den första återberättelsen där han säger: ”Alis Shia är Ahl al-Sunnah eftersom de älskar Ahl al-Bait såsom Allah och Hans Profet har beordrat, medan faktum är att andra (dvs. andra än sunniter) är fiender till Ahl al-Bait för kärleken utanför lagens ramar är den stora fientligheten och detta var anledningen till deras öde. Utöver det var al-Khawarij och deras likar från Syrien fiender till Ahl al-Bait och inte Muawiyah och andra följeslagare eftersom de var Muteawweloon – för de finns det en god belöning och för Ali och hans Shia finns det en god belöning!”

Sunnitisk referens:
- al-Sawa’iq al-Muhriqah, av Ibn Hajar, kap. 11, sektion 1, s.236

Och detta är hur sunnitiska rättslärda hanterar den profetiska återberättelsen som talar till stöd för Shiat Ali – d säger att de är de sanna Shia.

Låt oss titta på ytterligare en återberättelse i detta avseende:

Allahs Sändebud(S) sade till Imam Ali(A): ”De första fyra individerna som kommer att träda in i Paradiset är jag, du, al-Hassan och al-Hossein och vår ätt kommer att befinna sig bakom oss och våra fruar kommer att vara bakom vår ätt och dina Shia kommer att vara på vår högra sida och i vårt sällskap.”

Sunnitiska referenser:
- al-Manaqib, av Ahmad
- al-Tabarani, som det citerats i:
- al-Sawa’iq al-Muhriqah, av Ibn Hajar Haythami , kap. 11, sektion 1

Från ovannämnda del har ordet Shia använts av Allah(SWT) i Koranen för Hans profeter såväl som deras följeslagare. Utöver detta har Hans välsignade Profet, Mohammad(S), upprepade gånger använt detta ord för Imam Alis(A) följeslagare. Ordet Shia har här använts i dess speciella betydelse och dessutom, har det inte använts inte i plural (grupper) utan de ovannämnda verserna och traditionerna hänvisar till en särskild grupp, alltså en enda grupp. Ifall Shia innebar sekterism skulle varken Allah(SWT) använt det för Hans högt rankade profeter eller Profeten Mohammad(S) välsignat dem.

Det finns dock vissa verser i Koranen som använder plural formen för Shia som är ”Shi-ya’a” vilket betyder ”grupper/partier”. Detta är den generella betydelsen av det ordet och inte den särskilda betydelsen i singular form som har givits i föregående exempel. Självklart är endast ett parti accepterat av Allah(SWT) och resten har fördömts i hårda ordalag eftersom de har separerat från den unika gruppen/partiet. Det är då tydligt varför Allah(SWT) fördömde ”Grupper/partier/sekter” (i plural) som skiljde sig från den unika gruppen som förekommer i några verser i Koranen.

Det kan inte samtidigt finnas två rättfärdiga grupper (med motsägande idéer), för mellan de två ledarna finns sannerligen en som är bättre och mer kvalificerad och därför hamnar motiven och påståenden från den andra ledaren under luppen och [bör] ifrågasättas. Vi har dock inte kunnat hitta den exakta termen ”Ahl al-Sunnah wa al-Jama’ah”, ”al-Wahhabiyyah” eller ”al-Salafiyyah” någonstans i den heliga Koranen eller i Profetens(S) återberättelser. Vi är överens om att vi bör följa Profetens(S) Sunnah men vi behöver finna ursprunget till den exakta termen här. Vi Shia är stolta över att följa Profetens(S) Sunnah.

Ordet ”Sunnah” uppfyller inte kunskapens krav. Alla muslimer oavsett deras övertygelse påstår att de följer Profetens(S) Sunnah. Vänligen läs artikeln ”Koranen och Ahl al-Bait(A)” för en detaljerad diskussion i det här avseendet.

Det bör betonas att Profeten(S) aldrig önskade dela muslimerna i grupper. Profeten(S) beordrade alla människor att följa Imam Ali(A) som hans företrädare under hans livstid och som kalif efter honom, något Profeten(S) önskade att alla gjorde.

Men tyvärr var som de lydde få och kom att bli kända som ”Shiat Ali”. De utsattes för alla former av diskriminering och förföljelse och kom att lida från första dagen då Profeten Mohammad(S) gick bort. Om alla (eller låt oss säga majoriteten av muslimerna) hade lytt Profetens(S) önskemål skulle det inte ha existerat några grupper eller rättsskolor inom Islam. Allah(SWT) säger i Koranen:

”Och grip alla med ett fast grepp om Guds räddningslina och låt er inte splittras!”
[den heliga Koranen 3:103]

Allahs(SWT) räddningslina som vi inte bör separeras från är Ahl al-Bait(A). Faktum är att vissa sunnitiska rättslärda har återberättat följande uttalande från Imam Sadiq(A):

”Vi är Allahs räddningslina som Allah har sagt följande om: ‘Och grip alla med ett fast grepp om Guds räddningslina och låt er inte splittras!’”

Sunnitiska referenser:
- al-Sawa’iq al-Muhriqah, av Ibn Hajar Haythami , kap. 11, sektion 1
- Tafsir al-Kabir, av al-Tha’labi, under kommentaren till vers 3:103

Således, ifall Allah(SWT) fördömer sekterism fördömer Han de som separerade från Hans räddningslina och inte de som håller fast vid det! Vissa har även sagt att Allahs(SWT) räddningslina är Koranen. Detta är även sant. Men genom att läsa följande uttalande från Umm Salamah som sade:

”Allahs Budbärare sade: ‘Ali är med Koranen och Koranen är med Ali. De kommer inte att separeras från varandra tills de både återvänder till mig vid sammanslutningen (i Paradiset). ‘”

Sunnitiska referenser:
- al-Mustadrak, av al-Hakim, vol 3, s. 124 på auktoritet av Umm Salamah
- al-Sawa’iq al-Muhriqah, av Ibn Hajar, kap . 9, sektion 2
- al-Awsat, av al-Tabarani; även i al-Saghir
- Tarikh al-Khulafa, av Jalaluddin al-Suyuti,

kan vi dra slutsatsen att Imam Ali(A) är ”Koranen personifierad”. Det innebär att Imam Ali(A) är även Allahs(SWT) räddningslina eftersom de (Koranen och Imam Ali(A)) inte kan separeras. Faktum är att det finns ett stort antal återberättelser i sunnitiska källor där Profeten(S) sade att Koranen och Ahl al-Bait(A) är oskiljaktiga och om muslimerna vill förbli på den rätta vägen skall de hålla fast vid båda. (Vänligen läs artikeln ”Koranen och Ahl al-Bait(A)”). Därmed kan vi dra slutsatsen att de som separerade sig från Ahl al-Bait(A) är sekteristiska eftersom de delade sig i sekter och fördömdes av Allah(SWT) och Hans Profet(S) på grund av deras avvikelse.

Faktum är att majoritetens åsikt inte är ett lämpligt kriterium för att urskilja falskhet från sanningen. Om du tittar på Koranen ser du att Koranen fördömer majoriteten stark genom att säga ”de flesta människor ingen kunskap [om detta]”, ”de flest vet inte”, ”de flesta av dem förstår inte detta” m.fl.

I en annan vers säger Allah:

”Ni utgör det bästa samfund som fått uppstå [bland och] för människorna: ni anbefaller det som är rätt och förbjuder det som är orätt och ni tror på Gud.” [den heliga Koranen 3:110]

Det bästa samfund är också Ahl al-Bait(A). Låt oss komma ihåg att ”samfund” enligt Koranen innefattar inte alla människor. Detta är även tydligt från ovannämnda vers att ett sådant samfund (ummah) uppreses för att gynna människorna. Således kan Ummah endast vara en del av människorna och inte hela folket. Även en person kan vara ett samfund. Ibland är en persons handling mer värdefull än handlingarna hos ett helt samfund. Detta var fallet med Profeten Mohammad(S), Imam Ali(A) och Profeten Ibrahim(A). Koranen konstaterar att Profeten Ibrahim(A) var ett samfund, vilket innebär att hans handlingar var värdefullare än alla andras. Allah(SWT) säger:

”Ibrahim var ett samfund i lydnad till Allah, ärlig i sin natur. Han böjde sig under Guds vilja och var inte en sådan som ger avgudar sin dyrkan”
[Den heliga Koranen 16:120]

Således kan en individ vara ett samfund i Koranens språk. Vad gäller vers 3:100 är det intressant att notera att vissa sunnitiska rättslärda har återberättat följande från Imam Baqir(A):

Imam Baqir(A) sade om versen 3:110: ”Detta är Profetens(S) hushåll.”

Sunnitiska referenser:
- Ibn Abi Hatam, som nämnts i:
- “al-Durr al-Manthoor”, av Jalaluddin al-Suyuti under kommentaren till vers 3:110 av den heliga Koranen.

I Koranen har Allah(SWT) har även sagt:

”TROENDE! Frukta Gud [i ert tal och i era handlingar] och håll samman med den sannfärdige”
[Den heliga Koranen 9:119]

Enligt vissa sunnitiska kommentatorer syftar ”den sannfärdige” på Imam Ali(A):

Sunnitiska referenser:
- “Tafsir al-Durr al-Manthoor”, av al-Hafidh Jalaluddin al-Suyuti, två rapporter; en från Ibn Mardawayh genom Ibn Abbas och den andra från Ibn Asakir genom Abu Jafar(A).

Detta innebär att människor borde ha fruktat Gud och inte separerats från Imam Ali(A) efter Profetens(S) bortgång. Detta skedde tyvärr inte i stort och såldes följdes det av splittring.

Vad gäller ordet ”al-Siddiq” (den sannfärdige), finns det många sunnitiska återberättelser där Profeten(S) har sagt:

”De sannfärdige är tre, Hazqil (som var) en troende i Faraos familj (se Koranen 40:28), Habib al-Najjar (som var), troende bland Yasins familj (se Koranen 36:20) och Ali Ibn Abu Talib som är den frommaste bland dem (se Koranen 9:119)”

Sunnitiska referenser:
- Abu Nu’aym och Ibn Asakir genom Abu Layla
- Ibn al-Najjar, på auktoritet av Ibn Abbas
- al-Sawa’iq al-Muhriqah, av Ibn Hajar, Kap. 9, sektion 2

Sammanfattningsvis har vi i den här artikeln visat att termen ”Shia” har använts i Koranen för följeslagare av Guds stora tjänare och i Profetens(S) återberättelser för Imam Alis(A) följeslagare. Den som följer en gudomlig utsedd vägledare är säker från tvister i religionen och har [därmed] hållit fast vid Guds starka rep samt fått det glada budskapet om Paradiset.

Sidokommentar

En sunnitisk broder har skrivit: ”Sunni betyder den som följer Profetens(S) traditioner (Sunnah) och detta har stöd i följande vers i Koranen”:

”I GUDS Sändebud har ni ett gott föredöme för alla som [med bävan och hopp] ser fram mot [mötet med] Gud och den Yttersta dagen och som ständigt har Gud för ögonen.”
[den heliga Koranen 33:21]

لَّقَدْ كَانَ لَكُمْ فِي رَسُولِ اللَّـهِ أُسْوَةٌ حَسَنَةٌ لِّمَن كَانَ يَرْجُو اللَّـهَ وَالْيَوْمَ الْآخِرَ وَذَكَرَاللَّـهَ كَثِيرًا ﴿الأحزاب: ٢١﴾

Vår kommentar:
1) I ovannämnda vers förekommer varken ordet ”Sunnah” eller något av dess synonymer. Som tidigare nämnt, har Gud använt ordet ”muslim” i dess exakta form, bokstav för bokstav, i vers 22:78. Gud har även använt ordet ”Shia” - även det ordet i dessa exakta form återfinns i vers 37:83 för Profeten Ibrahim(A). Gud har dock inte använt ordet ”Sunni” eller ”Ahl al-Sunnah” för Profetens(S) följeslagare.
2) Om det hävdas att man inte kan finna en sådan exakt formulering men att det är underförstått att Profeten(S) är vårt föredöme, så får man då säga att Koranen vittnar om att även Profeten Ibrahim(A) var ett föredöme för oss:

”Ett gott föredöme har ni i Abraham”
[den heliga Koranen 60:4]

قَدْ كَانَتْ لَكُمْ أُسْوَةٌ حَسَنَةٌ فِي إِبْرَاهِيمَ

Notera att frasen som använts i ovannämnda vers för profeten Ibrahim(A) är exakt samma som den tidigare citerade versen om Profeten Mohammad(S). Detta stämmer även för följande vers:

”I dem har ni ett gott föredöme, [ett föredöme] för den som ser fram mot [mötet med] Gud och den Yttersta dagen med hopp [och fruktan]. Och den som vänder ryggen [åt Gud bör tänka på att] Gud är Den som är Sig själv nog, Den som allt lov och pris tillkommer”
[den heliga Koranen 60:6]

لَقَدْ كَانَ لَكُمْ فِيهِمْ أُسْوَةٌ حَسَنَةٌ لِّمَن كَانَ يَرْجُو اللَّـهَ وَالْيَوْمَ الْآخِرَ وَمَن يَتَوَلَّ فَإِنَّ اللَّـهَ هُوَ الْغَنِيُّ الْحَمِيدُ ﴿الممتحنة: ٦﴾

Kan man då förklara ifall vi kan kalla oss för Sunni eftersom vi följer profeten Ibrahims(A) traditioner? Sannerligen följde Profeten Mohammad(S) profeten Ibrahims(A) traditioner men benämndes aldrig Sunni som ett resultat av detta. Likaväl följde profeten Ibrahim(A) profeten Nuhs(A) traditioner men inte heller benämndes han Sunni. Koranen nämner att han var Shia till Profeten Nuh(A).
3) Ordet ”Sunnah” har använts i Koranen för att åsyfta Guds bruk, tillvägagångssättet Han genomför saker samt de regler som styr universum (Sunnahtullah). Men här diskuterar vi ”Sunnah” som hänvisar till Profeten(S), och inte till universums regelverk. Således söker vi efter termen ”Sunnatu RasulAllah”.
4) Ett ord, exempelvis ”X” kan användas på två olika sätt:
”X” per definition eller ”X” som beteckning.

Alla muslimer är sunni per definition men endast en grupp av människor, som är kända för detta namn, är Sunni genom beteckning. Hur den här gruppen fick den här beteckningen kräver en djupgående undersökning.

Alla muslimer är även lydiga per definition men det finns ingen särskild grupp bland muslimerna som har beteckningen ”de lydiga”. Detta visar att besitta ett visst karaktärsdrag per definition tvingar oss inte att specificera ett sådant karaktärsdrag i vår beteckning. Faktum är att i de flesta fall (inte alla) är beteckningen endast en stereotyp och reflekterar inte de verkliga attributen hos innehavaren av beteckningen.

Ibland används beteckningen för att locka människor till en specifik version av någonting som finns i flera versioner och varje version påstås vara den genuina bland olika grupper. Därför är det inte en skicklig handling att rent generellt identifiera äktheten hos något genom dess beteckning.

Profetens(S) följeslagare bör följa hans sunnah per definition. Men benämndes de Sunni när profeten Mohammad(S) var vid liv? Eller t o m kort efter hans bortgång? Med andra, frågan som bör besvaras:

När uppträdde titlen ”Ahlusunna wal Jama’ah“ i Islams historia för en särskild grupp av muslimer?