15 viskande böner

De hängivnas munajat

بِسْمِ اللَّهِ الرَّحْمَنِ الرَّحِيمِ
I Guds Den Nåderikes Den Barmhärtiges Namn


سُبْحانَكَ ما أَضْيَقَ الطُّرُقَ عَلى مَنْ لَمْ تَكُنْ دَلِيلَهُ! وَما أَوْضَحَ الْحَقَّ عِنْدَ مَنْ هَدَيْتَهُ سَبِيلَه


Prisad och fri från brister är DU, hur trånga är stigarna för den DU inte är vägledaren av, och hur uppenbar [tydlig] är haqq (rätt och sanning) hos den som DU väglett till dess väg [på sanningens stig],

إلهِي فاسْلُكْ بِنا سُبُلَ الْوُصُولِ إلَيْكَ، وَسَيِّرْنا فِي أَقْرَبِ الطُّرُقِ لِلْوُفُودِ عَلَيْكَ، قَرِّبْ عَلَيْنَا الْبَعِيدَ، وَسَهِّلَ عَلَيْنَا الْعَسِيرَ الشَّدِيدَ


O min Gud, så led oss till vägarna som leder till Dig, och för oss på de närmaste [kortaste] stigarna för ankommande till Dig, närma för oss det avlägsna, och underlätta för oss det extremt svåra,

وَأَلْحِقْنا بِعِبادِكَ الَّذِينَ هُمْ بِالْبِدارِ إلَيْكَ يُسارِعُونَ وَبابَكَ عَلَى الدَّوامِ يَطْرُقُونَ، وَإيَّاكَ فِي اللَّيْلِ وَالنَّهارِ يَعْبُدُونَ، وَهُمْ مِنْ هَيْبَتِكَ مُشْفِقُونَ


Och anslut oss till Dina tjänare som i föregång till Dig skyndar, och på Din dörr konstant knackar, och Dig under natten och dagen dyrkar, och [det medan] de utav Din vördnad är bävande,

الَّذِينَ صَفَّيْتَ لَهُمُ الْمَشارِبَ، وَبَلَّغْتَهُمُ الرَّغآئِبَ، وَأَنْجَحْتَ لَهُمُ الْمَطالِبَ، وَقَضَيْتَ لَهُمْ مِنْ فَضْلِكَ الْمَآرِبَ، وَمَلأْتَ لَهُمْ ضَمآئِرَهُمْ مِنْ حُبِّكَ وَرَوَّيْتَهُمْ مِنْ صافِي شِرْبِكَ، فَبِكَ إلى لَذِيذِ مُناجاتِكَ وَصَلُوا، وَمِنْكَ أَقْصى مَقاصِدِهِمْ حَصَّلُوا


De för vilka DU raffinerat [deras] dryckplatserna, och fått de att nå [deras] åstundandena, och uppfyllt för dem [deras] begäran, och infriat [fullbordat] för dem utav Din ynnest [deras] önskningarna, och fyllde för dem deras hjärtan [själar] med Din kärlek, och släckte deras törst med det rena av Din [kännedoms] dryck, så genom Dig till det utsökta av Din munajat (viskande tillbedjan och åkallan) har de nått, och utav Dig det högsta av sina mål har de erhållit,

فَيا مَنْ هُوَ عَلَى الْمُقْبِلِينَ عَلَيْهِ مُقْبِلٌ، وَبِالْعَطْفِ عَلَيْهِمْ عآئِدٌ مُفْضِلٌ، وَبِالْغافِلِينَ عَنْ ذِكْرِهِ رَحِيمٌ رَؤُوفٌ، وَبِجَذْبِهمْ إلى بابِهِ وَدُودٌ عَطُوفٌ


Så O Han som är till de som kommer mot Honom bemötande, och med vänlighet över dem återkommande [begåvande] skänkande [med ynnest], och mot de försummande [förglömmande] av Hans hågkomst barmhärtig [och] nådig, och i inbjudande av dem till Hans dörr kärleksfull [och] vänlig,

أَسْأَلُكَ أَنْ تَجْعَلَنِي مِنْ أَوْفَرِهِمْ مِنْكَ حَظّاً، وَأَعْلاهُمْ عِنْدَكَ مَنْزِلاً، وَأَجْزَلِهِـمْ مِنْ وُدِّكَ قِسَمـاً، وَأَفْضَلِهِمْ فِي مَعْرِفَتِكَ نَصِيباً، فَقَدِ انْقطَعَتْ إلَيْكَ هِمَّتِي، وَانْصَرَفَتْ نَحْوَكَ رَغْبَتِي، فَأَنْتَ لاَ غَيْرُكَ مُرادِي، وَلَكَ لا لِسِواكَ سَهَرِي وَسُهادِي


Jag ber Dig att låta mig vara utav dem med störst andel från Dig, och [utav] dem högsta i ställning hos Dig, och [utav] dem rikligaste i del av Din Kärlek, och [utav] dem bästa [högsta] i lott av Din kännedom, för min uppmärksamhet [strävan] har [kapats från allt och riktats] uteslutande till Dig, och min åstundan [begäran] har vänts till [endast] Dig, så DU [och] inte annan än dig är mitt ändamål, och till Dig [och] inte till annan än Dig är min nattvaka och sömnlöshet,

وَلِقاؤُكَ قُرَّةُ عَيْني، وَوَصْلُكَ مُنى نَفْسِي، وَإلَيْكَ شَوْقِي، وَفِي مَحَبَّتِكَ وَلَهِي، وَإلى هَواكَ صَبابَتِي، وَرِضاكَ بُغْيَتي، وَرُؤْيَتُكَ حاجَتِي، وَجِوارُكَ طَلَبِي، وَقُرْبُكَ غايَةُ سُؤْلِي


Och Ditt möte är mitt ögas fröjd, och Din förenande [är] min själsliga önskan, och till Dig [är] min längtan, och i Din kärlek [är] min trollbundenhet, och till Din passion [är] min åtrå, och Ditt välbehag [är] mitt syfte, och Ditt seende [möte är] mitt behov, och Ditt grannskap [är] min önskan, och Din närhet [är] det ultimata målet för min begäran,

وَفِي مُنَاجَاتِكَ رَوْحِي وَراحَتِي، وَعِنْدَكَ دَوآءُ عِلَّتِي، وَشِفآءُ غُلَّتِي، وَبَرْدُ لَوْعَتِي، وَكَشْفُ كُرْبَتِي


Och i Din munajat (viskande tillbedjan och åkallan) [är] min ro och lättnad, och hos Dig [är] botemedel [medicinen] för min åkomma [värk och brist], och boten för min brinnande törst, och kylandet av min [brinnande] vånda, och undanröjandet av min bedrövelse,

فَكُنْ أَنِيْسِي فِي وَحْشَتِي، وَمُقِيلَ عَثْرَتِي، وَغافِرَ زَلَّتِي، وَقابِلَ تَوْبَتِي، وَمُجِيبَ دَعْوَتِي، وَوَلِيَّ عِصْمَتِي، وَمُغْنِيَ فاقَتِي، وَلا تَقْطَعْنِي عَنْكَ


Så var min förtrolige i min enslighet, och [överseende] benådaren av mitt snedsprång, och förlåtaren av min snesteg [försumlighet och synd], och accepteraren av min tawba (uppriktig ångerfullhet och ombedjande om Guds förlåtelse), och besvararen av min åkallelse, och förmyndaren av mitt bevarande [från synder], och berikaren [infriaren] av min nöd [behov],

وَلا تُبْعِدْنِي مِنْكَ يا نَعِيمِي وَجَنَّتِي، وَيا دُنْيايَ وَآخِرَتِي، يا أَرْحَمَ الرَّاحِمِينَ


Och separera inte mig från Dig, och fjärma inte mig från Dig, O min välsignelse [frälsning] och mitt paradis, och O min dunya (denna värld) och min akhira (nästa värld); O DU Barmhärtigaste av barmhärtiga!