15 viskande böner

De längtandes munajat

بِسْمِ اللَّهِ الرَّحْمَنِ الرَّحِيمِ
I Guds Den Nåderikes Den Barmhärtiges Namn


إلهِي إنْ كانَ قَلَّ زادِي فِي الْمَسِيرِ إلَيْكَ، فَلَقَدْ حَسُنَ ظَنِّي بِالتَّوَكُّلِ عَلَيْكَ، وَإنْ كَانَ جُرْمِي قَدْ أَخافَنِي مِنْ عُقُوبَتِكَ، فَإنَّ رَجآئِي قَدْ أَشْعَرَنِي بِالأَمْنِ مِنْ نِقْمَتِكَ، وَإنْ كانَ ذَنْبِي قَدْ عَرَّضَنِي لِعِقابِكَ، فَقَدْ آذَنَنِي حُسْنُ ثِقَتِي بِثَوابِكَ


O min Gud, om min proviant är litet i färden till Dig så har min tilltro varit godare [desto större] genom tawakkul (förlitande till Gud) till Dig, och om mina förbrytelser [synder] har fått mig rädd av Din bestraffning så har mitt hopp gett mig känsla av säkerhet från Din vedergällning, och om min försyndelse har utsatt mig för Ditt straff så har mitt utmärkta tillit upplyst mig om Din belöning,

وَإنْ أَنامَتْنِي الْغَفْلَةُ عَنِ الاسْتِعْدادِ لِلِقآئِكَ، فَقَدْ نَبَّهَتْنِي الْمَعْرِفَةُ بِكَرَمِكَ وَآلائِكَ، وَإنْ أَوْحَشَ ما بَيْنِي وَبَيْنَكَ فَرْطُ الْعِصْيانِ وَالطُّغْيانِ، فَقَدْ آنَسَنِي بُشْرَى الْغُفْرانِ وَالرِّضْوانِ


Och om försummelsen sövt mig från förberedelse inför Ditt möte så har mai’rifa (kännedomen och insikten) väckt mig till Din generositet och Dina välsignelser, och om överstigen olydnad och revolt har bringat främlingskap [oförtrolighet] mellan mig och Dig så har förtroliggjort mig det [glada] budskapet om förlåtelse och välbehag,

أَسْأَلُكَ بِسُبُحاتِ وَجْهِكَ وَبِأَنْوارِ قُدْسِكَ، وَأَبْتَهِلُ إلَيْكَ بِعَوَاطِفِ رَحمَتِكَ وَلَطائِفِ بِرِّكَ، أَنْ تُحَقِّقَ ظَنِّي بِما أُؤمِّلُهُ مِنْ جَزِيلِ إكْرامِكَ، وَجَمِيلِ إنْعامِكَ فِي الْقُرْبى مِنْكَ، وَالزُّلْفى لَدَيْكَ، وَالتَّمَتُّعِ بِالنَّظَرِ إلَيْكَ


Jag ber Dig vid utstrålningen av Ditt ansikte, och vid ljuset av Din helighet, och jag vädjar till Dig vid Din barmhärtighets vänlighet och välviljan av Din godhet, att infria min tilltro med vad jag önskar av Din generositets riklighet, och Din vackra favör i [avseende av] närmande till Dig, och närhet hos Dig, och nöjet av blickande av Dig,

وَها أَنَا مُتَعَرِّضٌ لِنَفَحاتِ رَوْحِكَ وَعَطْفِكَ، وَمُنْتَجِعٌ غَيْثَ جُودِكَ وَلُطْفِكَ، فَارٌّ مِنْ سَخَطِكَ إلى رِضاكَ، هارِبٌ مِنْكَ إلَيْكَ، راج أَحْسَنَ ما لَدَيْكَ مُعَوِّلٌ عَلى مَواهِبِكَ، مُفْتَقِرٌ إلى رِعايَتِكَ


Och här är jag, exponerande mig [själv] för brisen av Din frid och ömhet, och sökande fristad av regnet av Din frikostighet och vänlighet, rymmande från Ditt vrede till Ditt välbehag, flyende från Dig till Dig, önskandes [hoppfull om] det bästa av vad DU har, förlitandes på Dina gåvor, utfattig [behövande] av Ditt omhändertagande [beskydd],

إلهِي ما بَدَأْتَ بِهِ مِنْ فَضْلِكَ فَتَمِّمْهُ، وَما وَهَبْتَ لِي مِنْ كَرَمِكَ فَلا تَسْلُبْهُ، وَما سَتَرْتَهُ عَلَيَّ بِحِلْمِكَ فَلا تَهْتِكْهُ، وَما عَلِمْتَهُ مِنْ قَبِيحِ فِعْلِي فَاغْفِرْهُ


O min Gud, vad DU påbörjat med utav Din ynnest [så] fullborda det, och vad DU begåvat till mig utav Din generositet [så] beröva det inte, och vad DU betäckt över mig med Din fördragsamhet [så] avtäck inte det, och vad DU har kännedom om utav mina fula handlingar [så] förlåt det,

إلهِي اسْتَشْفَعْتُ بِكَ إلَيْكَ وَاسْتَجَرْتُ بِكَ مِنْكَ أَتَيْتُكَ طامِعَاً فِي إحْسانِكَ، راغِباً فِي امْتِنانِكَ، مُسْتَسْقِياً وابِلَ طَوْلِكَ مُسْتَمْطِراً غَمامَ فَضْلِكَ، طالِباً مَرْضاتِكَ، قاصِدَاً جَنابَكَ


O min Gud, jag söker Din medling hos Dig, och jag söker fristad hos Dig från Dig, jag har kommit till Dig åstundandes Din välgärning, begärandes Din vänlighet [välsignelse], sökandes ösregnet av Din nåd, ombedjandes regn från Din ynnests moln, önskandes Din välbehag, strävandes till Din sida,

وارِداً شَرِيعَةَ رِفْدِكَ، مُلْتَمِساً سَنِيَّ الْخَيْراتِ مِنْ عِنْدِكَ، وافِدَاً إلى حَضْرَةِ جَمالِكَ، مُرِيداً وَجْهَكَ، طارِقاً بابَكَ، مُسْتَكِيناً لِعَظَمَتِكَ وَجَلالِكَ، فَافْعَلْ بِي ما أَنْتَ أَهْلُهُ مِنَ الْمَغْفِرَةِ وَالرَّحْمَةِ، وَلا تَفْعَلْ بِي ما أَنَا أَهْلُهُ مِنَ الْعَذابِ وَالنِّقْمَةِ بِرَحْمَتِكَ يا أَرْحَمَ الرَّاحِمِينَ


Ankommandes till Din skänknings källa, bedjandes det bästa av det goda från Dig, anländandes till Din skönhets närvaro, åtråendes Ditt ansikte, knackandes på Din dörr, underkastandes [mig själv] inför Din mäktighet och majestät, så handla mot mig så som DU är värdig utav benådning och barmhärtighet, och behandla inte mig så som jag är värdig [förtjänt] utav bestraffning och vedergällning; vid Din barmhärtighet, O DU Barmhärtigaste av barmhärtiga!