 |
 |
Sju tilläggsduaa
Tilläggsduaa 7: Imamens(A) duaa i underdånighet [inför Gud]
I Guds Den Nåderikes Den Barmhärtiges Namn
مَوْلايَ مَوْلايَ، أَنْتَ الْمَوْلَى، وَأَنَا الْعَبْدُ، وَهَلْ يَرْحَمُ الْعَبْدَ إلاَّ الْمَوْلى
Min Mästare [Herre] O min Mästare, DU är Mästaren och jag är tjänaren; och förbarmar sig [någon] över tjänaren utom Mästaren?!
مَوْلايَ مَوْلايَ، أَنْتَ الْعَزِيزُ، وَأَنَا الذَّلِيلُ، وَهَلْ يَرْحَمُ الذَّلِيلَ إلاَّ الْعَزِيزُ
Min Mästare [Herre] O min Mästare, DU är den Ärorike [Mäktige] och jag är den ringaktige [förnedrade]; och förbarmar sig [någon] över den ringaktige [förnedrade] utom den Ärorike [Mäktige]?!
مَوْلايَ مَوْلايَ، أَنْتَ الْخَالِقُ، وَأَنَا الْمَخْلُوقُ، وَهَلْ يَرْحَمُ الْمَخْلُوقَ إلاَّ الْخَالِقُ
Min Mästare [Herre] O min Mästare, DU är Skaparen och jag är skapelsen; och förbarmar sig [någon] över skapelsen utom Skaparen?!
مَوْلايَ مَوْلايَ، أَنْتَ الْمُعْطِي وَأَنَا السَّائِلُ، وَهَلْ يَرْحَمُ السَّائِلَ إلاَّ الْمُعْطِي
Min Mästare [Herre] O min Mästare, DU är Givaren [Skänkaren] och jag är förfrågaren [ombedjaren]; och förbarmar sig [någon] över förfrågaren [ombedjaren] utom Givaren [Skänkaren]?!
مَوْلايَ مَوْلايَ، أَنْتَ الْمُغِيْثُ وَأَنَا الْمُسْتَغِيثُ، وَهَلْ يَرْحَمُ الْمُسْتَغِيثَ إلاَّ الْمُغِيثُ
Min Mästare [Herre] O min Mästare, DU är Undsättaren [Hjälparen] och jag är den undsättningssökande [som behöver räddning]; och förbarmar sig [någon] över den undsättningssökande [som behöver räddning] utom Undsättaren [Hjälparen]?!
مَوْلايَ مَوْلايَ، أَنْتَ الْباقِي وَأَنَا الْفَانِي، وَهَلْ يَرْحَمُ الْفانِي إلاَّ الْباقِي
Min Mästare [Herre] O min Mästare, DU är den Bestående [Evige] och jag är den förgående [obeständige]; och förbarmar sig [någon] över den förgående [obeständige] utom den Bestående [Evige]?!
مَوْلايَ مَوْلايَ، أَنْتَ الدَّائِمُ وَأَنَا الزَّائِلُ، وَهَلْ يَرْحَمُ الزَّآئِلَ إلاَّ الدَّآئِمُ
Min Mästare [Herre] O min Mästare, DU är den Varaktige [Konstante] och jag är den förlidna [upphörande]; och förbarmar sig [någon] över den förlidne [upphörande] utom den Varaktige [Konstante]?!
مَوْلايَ مَوْلايَ، أَنْتَ الْحَيُّ وَأَنَا الْمَيِّتُ، وَهَلْ يَرْحَمُ الْمَيِّتَ إلاَّ الْحَيُّ
Min Mästare [Herre] O min Mästare, DU är den [Evigt] Levande och jag är den dödlige; och förbarmar sig [någon] över den dödlige utom den [Evigt] Levande?!
مَوْلايَ مَوْلايَ، أَنْتَ الْقَوِيُّ وَأَنَا الضَّعِيفُ، وَهَلْ يَرْحَمُ الضَّعِيفَ إلاَّ الْقَوِيُّ
Min Mästare [Herre] O min Mästare, DU är den Starke och jag är den svage; och förbarmar sig [någon] över den svage utom den Starke?!
مَوْلايَ مَوْلايَ، أَنْتَ الْغَنِيُّ وَأَنَا الْفَقِيرُ، وَهَلْ يَرْحَمُ الْفَقِيرَ إلاَّ الْغَنِيُّ
Min Mästare [Herre] O min Mästare, DU är den Rike [utan behov] och jag är den fattige; och förbarmar sig [någon] över den fattige utom den Rike [utan behov]?!
مَوْلايَ مَوْلايَ، أَنْتَ الْكَبِيرُ وَأَنَا الصَّغِيرُ، وَهَلْ يَرْحَمُ الصَّغِيرَ إلاَّ الْكَبِيرُ
Min Mästare [Herre] O min Mästare, DU är den Store och jag är den ynklige; och förbarmar sig [någon] över den ynklige utom den Store?!
مَوْلايَ مَوْلايَ، أَنْتَ الْمَالِكُ وَأَنَا الْمَمْلُوكَ، وَهَلْ يَرْحَمُ الْمَمْلُوكَ إلاَّ الْمالِكُ
Min Mästare [Herre] O min Mästare, DU är Ägaren [Herren] och jag är den ägde [tjänaren]; och förbarmar sig [någon] över den ägde [tjänaren] utom Ägaren [Herren]?!
|
|