 |
 |
Duaa Nr 1: Tacksägelse och lovprisande av Gud
I Guds Den Nåderikes Den Barmhärtiges Namn
أَلْحَمْدُ للهِ الاَوَّلِ بِلا أَوَّلٍ كَانَ قَبْلَهُ، وَالآخِرِ بِلاَ آخِرٍ يَكُونُ بَعْدَهُ
1. All tacksamhet och lovprisande hör till Gud, den Förste, utan något före Honom och den Siste, utan något efter Honom[1],
الَّذِي قَصُرَتْ عَنْ رُؤْيَتِهِ أَبْصَارُ النَّاظِرِينَ، وَ عَجَزَتْ عَنْ نَعْتِهِ أَوهامُ اَلْوَاصِفِينَ
2. Han vilken åskådarnas ögon är inkapabla att beskåda, och skildrarnas föreställningsförmåga misslyckas med att beskriva,
اِبْتَدَعَ بِقُدْرَتِهِ الْخَلْقَ اِبْتِدَاعَاً، وَ اخْتَرَعَهُمْ عَلَى مَشِيَّتِهِ اِخْترَاعاً
3. Han frambringade skapelsen genom Sin allmakts alster, och Han uppfann dem med Sin viljas konstruktion,
ثُمَّ سَلَكَ بِهِمْ طَرِيقَ إرَادَتِهِ، وَبَعَثَهُمْ فِي سَبِيلِ مَحَبَّتِهِ. لا يَمْلِكُونَ تَأخِيراً عَمَّا قَدَّمَهُمْ إليْهِ، وَلا يَسْتَطِيعُونَ تَقَدُّماً إلَى مَا أَخَّرَهُمْ عَنْهُ
4. Därefter förde Han dem på vägen av Sin vilja, och bringade dem i Sin kärleks stig. De förmår inte dra sig tillbaka från vad Han har fört fram dem till, och inte heller kan de överträda vad Han har hållit dem tillbaka ifrån,
وَ جَعَلَ لِكُلِّ رُوْحٍ مِنْهُمْ قُوتَاً مَعْلُوماً مَقْسُوماً مِنْ رِزْقِهِ، لاَ يَنْقُصُ مَنْ زادَهُ نَاقِصٌ، وَلاَ يَزِيدُ مَنْ نَقَصَ منْهُمْ زَائِدٌ
5. Och Han angav för varje själ bland dem en bestämd utdelad mängd av levebröd; ingen minskare kan minska från vad Han har ökat, och ingen utökare kan öka vad Han har minskat,
ثُمَّ ضَرَبَ لَهُ فِي الْحَيَاةِ أَجَلاً مَوْقُوتاً، وَ نَصَبَ لَهُ أَمَداً مَحْدُوداً، يَتَخَطَّأُ إلَيهِ بِأَيَّامِ عُمُرِهِ، وَيَرْهَقُهُ بِأَعْوَامِ دَهْرِهِ، حَتَّى إذَا بَلَغَ أَقْصَى أَثرِهِ، وَاسْتَوْعَبَ حِسابَ عُمُرِهِ، قَبَضهُ إلَى ما نَدَبَهُ إلَيْهِ مِنْ مَوْفُورِ ثَوَابِهِ أَوْ مَحْذُورِ عِقَابِهِ - لِيَجْزِيَ الَّذِينَ أَساءُوا بِمَا عَمِلُوا، وَ يَجْزِىَ الَّذِينَ أَحْسَنُوا بِالْحُسْنَى
6. Sedan fastslog Han för varje själ en bestämd levnadsperiod, och angav för den en begränsad avslutningstid, som den tar sina steg mot genom sitt livs dagar, och som den närmar sig genom åren av sitt liv; så att då denne når sina sista steg och uppfyller sin livslängd, griper Gud denne till vilket Han kallat utav Sin rikliga belöning eller Sitt fruktade straff ”så att Han straffar dem som gör ont med [det som svarar mot] deras handlingar och belöna dem som gör gott med det högsta goda”[2],
عَدْلاً مِنْهُ تَقَدَّسَتْ أَسْمَآؤُهُ، وَتَظَاهَرَتْ آلآؤُهُ - لاَ يُسْأَلُ عَمَّا يَفْعَلُ وَهُمْ يُسْأَلُونَ
7. I Sin rättvisa, helgade är Hans namn, och fortlöpande är Hans välsignelser, ”[Ingen] kan ställa Honom till svars för Hans handlande, men [människorna] skall stå till svars [för sina handlingar]”[3],
وَالْحَمْدُ للهِ الَّذِي لَوْ حَبَسَ عَنْ عِبَادِهِ مَعْرِفَةَ حَمْدِهِ عَلَى مَا أَبْلاَهُمْ مِنْ مِنَنِهِ الْمُتَتَابِعَةِ وَأَسْبَغَ عَلَيْهِمْ مِنْ نِعَمِهِ الْمُتَظَاهِرَةِ لَتَصَرَّفُوا فِي مِنَنِهِ فَلَمْ يَحْمَدُوهُ وَتَوَسَّعُوا فِي رِزْقِهِ فَلَمْ يَشْكُرُوهُ
8. Och all tacksamhet och lovprisande hör till Gud; om Han hade undanhållit från Sina tjänare kunnandet av tacksamhet och lovprisande till Honom för vad Han skänkt dem utav Sina kontinuerliga förmåner, samt fullbordat över dem utav Sina fortlöpande gåvor, skulle de ha nyttjat Hans förmåner utan att lovprisa Honom, och tagit för sig av Hans välsignelser utan att tacka Honom.
وَلَوْ كَانُوا كَذلِكَ لَخَرَجُوا مِنْ حُدُودِ الاِنْسَانِيَّةِ إلَى حَدِّ الْبَهِيمِيَّةِ، فَكَـانُوا كَمَا وَصَفَ فِي مُحْكَمِ كِتَابِهِ - إنْ هُمْ إلاّ كَالاَنْعَامِ بَلْ هُمْ أَضَلُّ سَبِيلاً
9. Och om de hade varit på det sättet skulle dessa ha frångått gränserna av mänsklighet till gränsen av kreatur, så skulle de ha varit såsom Han har beskrivit i Sin klara bok: ”Men de är inte bättre än kreatur, nej, de har ännu oklarare begrepp om vägen [än kreatur]”[4],
وَالْحَمْدُ لله عَلَى مَا عَرَّفَنا مِنْ نَفْسِهِ وَأَلْهَمَنَا مِنْ شُكْرِهِ وَفَتَحَ لَنَا من أبوَابِ الْعِلْمِ بِرُبُوبِيّته وَدَلَّنَا عَلَيْهِ مِنَ الاِخْلاَصِ لَهُ فِي تَوْحِيدِهِ وَجَنَّبَنا مِنَ الاِلْحَادِ وَالشَّكِّ فِي أَمْرِهِ
10. Och all tacksamhet och lovprisande hör till Gud, för vad Han har tillkännagivit oss om Sig Själv, och inspirerat oss av tacksägelse till Honom, och öppnat upp för oss utav kunskapens portar i Sitt Herravälde, och väglett oss till utav uppriktighet till Honom i vittnandet om Hans enhet, och avlägsnat oss från otro och tvivel i Hans sak,
حَمْداً نُعَمَّرُ بِهِ فِيمَنْ حَمِدَهُ مِنْ خَلْقِهِ ، وَنَسْبِقُ بِـهِ مَنْ سَبَقَ إلَى رِضَاهُ وَعَفْوِهِ
11. Ett lovprisande genom vilket vi under hela livet kan befinna oss bland Hans lovprisande tjänare, och gå om de som föregått i uppnåelse av Hans belåtenhet och förlåtelse,
حَمْداً يُضِيءُ لَنَا بِهِ ظُلُمَاتِ الْبَرْزَخِ وَيُسَهِّلُ عَلَيْنَا بِهِ سَبِيلَ الْمَبْعَثِ وَيُشَرِّفُ بِهِ مَنَازِلَنَا عِنْدَ مَوَاقِفِ الاَشْهَادِ يَوْمَ - تُجْزَى كُلُّ نَفْسٍ بِمَا كَسَبَتْ وَهُمْ لا يُظْلَمُونَ - يَوْمَ لاَ يُغْنِي مَوْلىً عَنْ مَوْلىً شَيْئاً وَلاَ هُمْ يُنْصَرُونَ
12. Ett lovprisande genom vilket Han belyser för oss mörkren av barzakh[5], och underlättar för oss vägen till domedagen, och höjer våra ställningar vid bevittnarnas läge dagen då ”var och en skall få den lön som han har förtjänat och ingen tillfogas orätt”[6], ”den Dag då vännen inte kan ingripa till förmån för sin vän och ingen kan få hjälp”[7],
حَمْداً يَرْتَفِعُ مِنَّا إلَى أَعْلَى عِلِّيِّينَ فِي - كِتَابٍ مَرْقُوم يَشْهَدُهُ الْمُقَرَّبُونَ
13. Ett lovprisande som från oss upphöjs till de allra högsta himlaväldena i ”en bok med outplånlig skrift, bevittnad av dem som är i Guds närhet”[8],
حَمْداً تَقَرُّ بِهِ عُيُونُنَا إذَا بَرِقَتِ الاَبْصَارُ وَتَبْيَضُّ بِهِ وُجُوهُنَا إذَا اسْوَدَّتِ الاَبْشَارُ
14. Ett lovprisande genom vilket våra ögon lyses upp [på domedagen] då blickar fästs [av fruktan][9], och genom vilket våra ansikten skiner upp den dag då ansikten svartnar[10],
حَمْداً نُعْتَقُ بِهِ مِنْ أَلِيمِ نَارِ اللهِ إلَى كَرِيمِ جِوَارِ اللهِ
15. Ett lovprisande genom vilket vi befrias från Guds smärtsamma [helvets-] eld till Guds givmilda närhet,
حَمْداً نُزَاحِمُ بِهِ مَلاَئِكَتَهُ الْمُقَرَّبِينَ وَنُضَامُّ بِـهِ أَنْبِيآءَهُ الْمُـرْسَلِيْنَ فِي دَارِ الْمُقَامَةِ الَّتِي لا تَزُولُ وَمَحَلِّ كَرَامَتِهِ الَّتِي لاَ تَحُولُ
16. Ett lovprisande genom vilket vi får vistas inpå Hans nära änglarna, och genom vilket vi förs samman med Hans sända profeter(A) i hemvisten av varaktighet som inte upphör och i platsen för Hans generositet som inte förändras,
والْحَمْدُللهِ الَّذِي اِخْتَارَ لَنَا مَحَاسِنَ الْخَلْقِ، وَأَجرى عَلَيْنَا طَيِّبَاتِ الرِّزْقِ
17. Och all tacksamhet och lovprisande hör till Gud, som valde för oss [de främsta av] goda egenskaper, och lät flöda över oss det goda och rena levebrödet,
وَجَعَلَ لَنَا اْلفَضِيلَةَ بِالْمَلَكَةِ عَلَى جَمِيعِ الْخَلْقِ، فَكُلُّ خَلِيقَتِهِ مُنْقَادَةٌ لَنَا بِقُدْرَتِهِ، وَصَآئِرَةٌ إلَى طَاعَتِنَا بِعِزَّتِهِ
18. Och utsåg för oss den förnäme ställningen över alla skapelser, så alla Hans skapelser står betvingade inför oss genom Hans makt, och förmådda att lyda oss genom Hans ärbarhet[11],
وَالْحَمْدُ لله الَّذِي أَغْلَقَ عَنَّا بَابَ الْحَاجَةِ إلاّ إلَيْهِ فَكَيْفَ نُطِيقُ حَمْدَهُ أَمْ مَتَى نُؤَدِّي شُكْرَهُ؟ لا، مَتى؟
19. Och all tacksamhet och lovprisande hör till Gud, som stängde för oss behövlighetens dörr utom till Honom Själv; så hur [med vilken oförmögen tunga] kan vi uttrycka [fullständig] lovprisande av Honom? Eller när kan vi [fullkomligt] tacka Honom [för alla Hans otaliga välsignelser]? Aldrig!
وَالْحَمْدُ للهِ الَّذِي رَكَّبَ فِينَا آلاَتِ الْبَسْطِ، وَجَعَلَ لَنَا أدَوَاتِ الْقَبْضِ، وَمَتَّعَنا بِاَرْواحِ الْحَياةِ ، وَأثْبَتَ فِينَا جَوَارِحَ الاَعْمَال ، وَغَذَّانَا بِطَيِّبَاتِ الرِّزْقِ ، وَأغْنانَا بِفَضْلِهِ ، وَأقْنانَا بِمَنِّهِ
20. Och all tacksamhet och lovprisande hör till Gud som uppsatte i oss uttäjande instrument, och gav oss gripande verktyg, samt lät oss åtnjuta livets anda, och fastställde i oss lemmar för handling, och närde oss med det goda [och rena] av levebröd, och obehövligade oss genom Sin frikostighet, och berikade oss genom Sin vänlighet,
ثُمَّ أَمَرَنَا لِيَخْتَبِرَ طاعَتَنَا، وَنَهَانَا لِيَبْتَلِيَ شُكْرَنَا فَخَالَفْنَا عَنْ طَرِيْقِ أَمْرِهِ وَرَكِبْنا مُتُونَ زَجْرهِ فَلَم يَبْتَدِرْنا بِعُقُوبَتِهِ ، وَلَمْ يُعَاجِلْنَا بِنِقْمَتِهِ بَلْ تَانَّانا بِرَحْمَتِهِ تَكَرُّماً، وَانْتَظَرَ مُراجَعَتَنَا بِرَأْفَتِهِ حِلْماً
21. Sedan befallde Han oss för att testa vår lydnad, och förbjöd oss för att testa vår tacksamhet, men vi vände oss från vägen av Hans befallningar, och påsteg vägen av Hans olydnad; ändock hastade Han inte med Sin bestraffning, och inte heller skyndade med Sin hämnd, utan avvaktade i Sin barmhärtighet med frikostighet, och inväntade vår återvändo i Sin vänlighet med tålamod,
وَالْحَمْدُ للهِ الَّذِي دَلَّنَا عَلَى التَّوْبَةِ الَّتِي لَمْ نُفِدْهَا إلاّ مِنْ فَضْلِهِ، فَلَوْ لَمْ نَعْتَدِدْ مِنْ فَضْلِهِ إلاّ بِهَا لَقَدْ حَسُنَ بَلاؤُهُ عِنْدَنَا، وَ جَلَّ إحْسَانُهُ إلَيْنَا وَ جَسُمَ فَضْلُهُ عَلَيْنَا
22. Och all tacksamhet och lovprisande hör till Gud, som vägledde oss till tawba (uppriktig ångerfullhet och ombedjande om Guds förlåtelse) vilken vi inte skulle ha nått utom genom Hans storsinthet; så även om vi inte skulle ha skänkts utav Hans frikostighet annat än den [välsignelsen av tawba], skulle Hans skänk för oss ha varit enorm, och Hans godhet gentemot oss ha varit oerhörd, och Hans frikostighet över oss ofantligt stor,
فَمَا هكذا كَانَتْ سُنَّتُهُ فِي التَّوْبَةِ لِمَنْ كَانَ قَبْلَنَا لَقَدْ وَضَعَ عَنَّا مَا لا طَاقَةَ لَنَا بِهِ، وَلَمْ يُكَلِّفْنَا إلاّ وُسْعاً، وَ لَمْ يُجَشِّمْنَا إلاّ يُسْراً وَلَمْ يَدَعْ لاَحَـدٍ مِنَّا حُجَّةً وَلاَ عُذْراً
23. För så var inte Hans tillvägagångssätt gällande tawba för dem före oss[12]; Han har lagt från oss vad vi inte klarar att bära[13], och har inte ålagt oss mer än vad vi klarar[14], och har inte anbefallt oss utom det enkla, och har [därmed] inte lämnat för någon av oss argument eller ursäkt,
فَالْهَالِكُ مِنَّا مَنْ هَلَكَ عَلَيْهِ وَ السَّعِيدُ مِنَّا مَنْ رَغِبَ إلَيْهِ
24. Så förloraren bland oss är den som inte lytt Honom, och den lycklige bland oss är den som söker [och åstundar] Honom,
وَالْحَمْد للهِ بِكُلِّ مَا حَمِدَهُ بِهِ أدْنَى مَلائِكَتِهِ إلَيْهِ وَ أَكْرَمُ خَلِيقَتِهِ عَلَيْهِ، وَأرْضَى حَامِدِيْهِ لَدَيْهِ
25. Och all tacksamhet och lovprisande hör till Gud via alla [uttryck av] lovprisningar genom vilka Hans allra närmaste änglar och de ärbaraste hos Honom av Hans skapelser och de främsta av Hans lovprisare lovprisar Honom,
حَمْداً يَفْضُلُ سَآئِرَ الْحَمْدِ كَفَضْلِ رَبِّنا عَلَى جَمِيعِ خَلْقِهِ
26. Ett lovprisande som överlägsen andra lovord såsom vår Herres överlägsenhet över alla Hans skapelser,
ثُمَّ لَهُ الْحَمْدُ مَكَانَ كُلِّ نِعْمَةٍ لَهُ عَلَيْنَا وَ عَلى جَمِيعِ عِبَادِهِ الْمَاضِينَ وَالْبَاقِينَ عَدَدَ مَا أَحَاطَ بِهِ عِلْمُهُ مِنْ جَمِيعِ الاَشْيَآءِ، وَ مَكَانَ كُلِّ وَاحِدَةٍ مِنْهَا عَدَدُهَا أَضْعافَاً مُضَاعَفَةً أَبَداً سَرْمَداً إلَى يَوْمِ الْقِيَامَةِ
27. Därefter, all tacksamhet och lovprisande hör till Honom, för var och ett av Hans gåvor över oss och alla Hans föregångna och återstående tjänare; [ett lovprisande] till antalet lika med alla ting som omfattas av Hans kunskap, och [tacksamhet] för var och ett av dessa [välsignelser och gåvor] som dess antal flerfaldigt mångdubblat, för alltid och för evigt ända till domedagen,
حَمْداً لاَ مُنْتَهَى لِحَدِّهِ وَ لا حِسَابَ لِعَدَدِهِ وَ لاَ مَبْلَغَ لِغَايَتِهِ وَ لاَ انْقِطَاعَ لاَمَدِهِ
28. Ett lovprisande vars gräns är omätlig, och vars antal oräknelig, och vars slutpunkt är ouppnåelig, och vars kontinuerlighet är obruten,
حَمْدَاً يَكُونُ وُصْلَةً إلَى طَاعَتِهِ وَعَفْوِهِ، وَ سَبَباً إلَى رِضْوَانِهِ وَذَرِيعَةً إلَى مَغْفِرَتِهِ وَ طَرِيقاً إلَى جَنَّتِهِ، وَخَفِيْراً مِنْ نَقِمَتِهِ، وَ أَمْناً مِنْ غَضَبِهِ، وَ ظَهِيراً عَلَى طَاعَتِهِ، وَ حَاجِزاً عَنْ مَعْصِيَتِهِ وَ عَوْناً عَلَى تَأْدِيَةِ حَقِّهِ وَ وَظائِفِهِ
29. Ett lovprisande som leder till Hans lydnad och Hans nåd, och är en anledning för Hans välbehag och ett skäl för Hans förlåtande, och en väg till Hans paradis, och ett skydd från Hans vedergällning, och en säkerhet från Hans vrede, och ett stöd i Hans lydnad, och en barriär från Hans olydnad, och ett hjälp för uppfyllande av Hans rätt och Hans förpliktiganden,
حَمْداً نَسْعَدُ بِهِ فِي السُّعَدَاءِ مِنْ أَوْلِيَآئِهِ وَنَصِيرُ بِهِ فِي نَظْمِ الشُّهَدَآءِ بِسُيُوفِ أَعْدَائِهِ إنَّهُ وَلِيٌّ حَمِيدٌ
30. Ett lovprisande genom vilket vi frälses med de frälsta av Hans vänner, och genom vilket vi ställs i leden av de som nått martyrskap genom Hans fienders svärd; sannerligen är Han den Lovvärda Vännen!
Fotnoter
[1] Refererar bl.a. till:
هُوَ الْأَوَّلُ وَالْآخِرُ وَالظَّاهِرُ وَالْبَاطِنُ وَهُوَ بِكُلِّ شَيْءٍ عَلِيمٌ
"Han är den Förste och den Siste; Han är den Uppenbare och den Dolde och Han har kännedom om allt." (den heliga Koranen 57:3)
[2] Citerar ur:
وَلِلَّهِ مَا فِي السَّمَاوَاتِ وَمَا فِي الْأَرْضِ لِيَجْزِيَ الَّذِينَ أَسَاؤُوا بِمَا عَمِلُوا وَيَجْزِيَ الَّذِينَ أَحْسَنُوا بِالْحُسْنَى
"Allt det som himlarna rymmer och allt det som jorden bär tillhör Gud; Han kommer att straffa dem som gör ont med [det som svarar mot] deras handlingar och belöna dem som gör gott med det högsta goda." (den heliga Koranen 53:31)
[3] Citerar:
لَا يُسْأَلُ عَمَّا يَفْعَلُ وَهُمْ يُسْأَلُونَ
"[Ingen] kan ställa Honom till svars för Hans handlande, men [människorna] skall stå till svars [för sina handlingar]." (den heliga Koranen 21:23)
[4] Citerar ur:
أَمْ تَحْسَبُ أَنَّ أَكْثَرَهُمْ يَسْمَعُونَ أَوْ يَعْقِلُونَ إِنْ هُمْ إِلَّا كَالْأَنْعَامِ بَلْ هُمْ أَضَلُّ سَبِيلًا
"Eller tror du att de flesta av dem lyssnar eller att de använder sitt förstånd? Men de är inte bättre än kreatur, nej, de har ännu oklarare begrepp om vägen [än kreatur]!" (den heliga Koranen 25:44)
[5] Barzakh är en övergångs vistelse i vilken människan befinner sig mellan döden och domedagen.
[6] Citerar ur: وَخَلَقَ اللَّهُ السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضَ بِالْحَقِّ وَلِتُجْزَى كُلُّ نَفْسٍ بِمَا كَسَبَتْ وَهُمْ لَا يُظْلَمُونَ
"Gud har skapat himlarna och jorden i enlighet med en plan och ett syfte, och för att var och en skall få den lön som han har förtjänat och ingen tillfogas orätt." (den heliga Koranen 45:22)
[7] Citerar: يَوْمَ لَا يُغْنِي مَوْلًى عَن مَّوْلًى شَيْئًا وَلَا هُمْ يُنصَرُونَ "den Dag då vännen inte kan ingripa till förmån för sin vän och ingen kan få hjälp." (den heliga Koranen 44:41)
[8] Citerar: كِتَابٌ مَّرْقُومٌ
يَشْهَدُهُ الْمُقَرَّبُونَ "Det [är] en bok med outplånlig skrift,* bevittnad av dem som är i Guds närhet." (den heliga Koranen 83:20-21)
[9] Refererar till: فَإِذَا بَرِقَ الْبَصَرُ
"[Den Dag] då blickarna grumlas [av fruktan]" (den heliga Koranen 75:7)
[10] Refererar till: يَوْمَ تَبْيَضُّ وُجُوهٌ وَتَسْوَدُّ وُجُوهٌ فَأَمَّا الَّذِينَ اسْوَدَّتْ وُجُوهُهُمْ أَكْفَرْتُم بَعْدَ إِيمَانِكُمْ فَذُوقُواْ الْعَذَابَ بِمَا كُنْتُمْ تَكْفُرُونَ
"den Dag, då [någras] ansikten skall stråla av ljus och [andras] skall mörkna. Och till dem vilkas ansikten har mörknat [skall sägas:] 'Ni förnekade ju tron efter att ha antagit den? Smaka då straffet för er förnekelse!'" (den heliga Koranen 3:106)
[11] I flertalet verser i den heliga Koranen anges att Gud har skapat allt i himlen och på jorden och ställt det till människans förfogande; t.ex. 14:33, 16:12, 31:20, 45:13.
[12] Refererar till:
لاَ يُكَلِّفُ اللّهُ نَفْسًا إِلاَّ وُسْعَهَا لَهَا مَا كَسَبَتْ وَعَلَيْهَا مَا اكْتَسَبَتْ رَبَّنَا لاَ تُؤَاخِذْنَا إِن نَّسِينَا أَوْ أَخْطَأْنَا رَبَّنَا وَلاَ تَحْمِلْ عَلَيْنَا إِصْرًا كَمَا حَمَلْتَهُ عَلَى الَّذِينَ مِن قَبْلِنَا رَبَّنَا وَلاَ تُحَمِّلْنَا مَا لاَ طَاقَةَ لَنَا بِهِ وَاعْفُ عَنَّا وَاغْفِرْ لَنَا وَارْحَمْنَآ أَنتَ مَوْلاَنَا فَانصُرْنَا عَلَى الْقَوْمِ الْكَافِرِينَ
"'Gud lägger inte på någon en tyngre börda än han kan bära. Det goda han har gjort skall räknas honom till förtjänst och det onda han har gjort skall läggas honom till last. Herre! Ställ oss inte till svars för glömska eller oavsiktliga fel. Herre! Lägg inte på oss en sådan börda som den Du lade på våra föregångare. Herre! Lägg inte på oss [bördor] som vi inte har kraft att bära. Utplåna våra synder och ge oss Din förlåtelse och förbarma Dig över oss. Du är vår Beskyddare! Låt oss segra över förnekarna av sanningen!'" (den heliga Koranen 2:286)
[13] Refererar till den heliga Koranen 2:286 - se föregående fotnot!
[14] Refererar till den heliga Koranen 2:286 - se föregående fotnot!
|
|