Den tredje versen i generell Welayah

Troende! Lyd Gud och lyd Sändebudet och dem bland er åt vilka myndighet och ansvar anförtrotts(Ol el-Amr); och om ni råkar i tvist om något, överlåt då avgörandet åt Gud och Sändebudet, om ni tror på Gud och den Yttersta dagen. Detta är bäst och det [gynnar] en riktig och lycklig utgång. (4:59)
I denna vers befaller Gud alla muslimer att: lyda Gud och Profeten och Ol el-Amr. Lydnaden av Gud och den heliga Profeten (S) är tydligt och uppenbart, men vad menas med Ol el-amr?
Från synen av shias lärda i enighet, innebär Ol el-Amr felfri imam.

Fem sannolikheter i tolkningen av Ol el-Amr

Men enligt ahl ol-sunnahs syn, har var och en sagt något. De har angett ovanliga och underliga alternativ och möjligheter, vilka vi nämner ett sammandrag utav. Sammanlagt är de fem möjligheter och tolkningar.

Ol el-Amr – Profetens följeslagare (as’hab)

1- En del har sagt att avsikten är Profetens (S) följeslagare.
Innebörden av denna åsikt är att denna vers idag inte har någon betydelse och innebörd för oss, eftersom det idag inte finns några följeslagare kvar. Faktum är att detta påstående är i själva verket ytterst felaktigt eftersom versens yttre tyder på att denna lydnad alltid måste finnas.

Ol el-Amr – arméernas befälhavare

2- Den andra åsikten är att avsikten är armeernas befäl.
Även detta påståendes felaktighet är tydlig och uppenbar för att, vad är det för mening och tanke att vid sidan av lydnaden av Gud och Profeten, ställs endast befälhavarna av hären; vad särskiljer de från andra?

Ol el-Amr – de fyra khaliferna

3- Tredje möjligheten; avsikten är de fyra första khaliferna (ö.t. de första 4 khaliferna).
Problemet med detta alternativ är att: för det första hur är det meningen att vi ska uppfatta och urtyda de fyra kaliferna av denna vers (aya).
Och för det andra så finns inte de fyra kaliferna idag; är då lydnaden av Ol el-Amr inte nödvändig och obligatorisk i dagens läge? Deras tid har passerat men versens yttre tyder på att de tilltalade, är alla muslimer ända till domedagen och det gäller inte speciellt för muslimerna av de fyra kalifernas era.

Ol el-Amr – vetenskapsmän

4- Fjärde möjligheten och åsikten: är att avsikten skulle vara vetenskapsmän. De som uppgett detta alternativ har hänvisat till versen ”OCH NÄR ett [rykte] som gäller fred och krig kommer till deras kännedom, skyndar de sig att sprida det. Om de [istället] genast underrättade Sändebudet och dem i deras gemenskap åt vilka anförtrotts myndighet och ansvar skulle de bland dem som [sysslar med att] utforska sanningen kunna klarlägga [ryktets betydelse]. Om inte Gud i Sin nåd hade förbarmat Sig över er skulle ni helt visst ha slutit er till Djävulen, alla utom ett fåtal. ”(4:83)

Det finns en del som, när de mottar en nyhet av seger eller nederlag, utan att undersöka eller invänta besked, sprider nyheten (och upprör och skapar oro hos allmänheten). Men i fall de skulle gå tillbaka tillbaka till Profeten och Ol el-Amr med nyheten, de sakkunninga som kan härleda och slutleda, kommer dessa personer få besked och bli varse om de verkliga rötterna av frågor och uppgifter.
Däribland vill de dra slutsatsen och visa att de avsedda med Ol el-Amr i denna vers är de lärda och därmed är det de lärda som avses med Ol el-Amr också i den diskuterade versen.
Problemen med denna åsikt är att:
1- I den diskuterade versen ”Lyd…”(4:59) är det inte fråga om att höra efter och fråga. Koranen säger inte fråga av Gud, Profeten och lärda; saken gäller inte tillfrågan och besvarande så de talar om sanna och osanna nyheterna för oss utan det handlar om lydnad; en lydnad som står jämsides med lydnaden av Gud och Profeten.
Denna punkt är av intresse att observara, att i versen har verbet اطیعوا (”ati’o”-lyd) upprepats två gånger: Först lydnad av Gud; اطيعوا الله Guds lydnad nämns separat sedan följer lydnad av Profeten och Ol el-Amr اطیعواالرسول والولی الامرمنکم; dessa två väger lika alltså är Ol el-Amr personer vilka lydnaden av är detsamma som lydnaden av den heliga Profeten (S).
2- Bortsett från allt detta finns ett annat problem med detta alternativ likt det som fanns i föregående diskussion. Lydnaden här är total och fullständig. Lydnaden av Gud är total; har inga förbehåll eller villkor, lydnaden av Profeten och Ol el-Amr total likaså, när det i själva verket förbehållslös och ovillkorlig lydnad inte är rätt när det gäller en som inte är felfri; eftersom skulle en icke felfri begå misstag, ska vi då lyda honom även i hans misstag?
Ifall den icke felfria personen begår en synd, måste vi å ena sidan tala mot synd (nahy men al-monkar) och å andra sidan lyda.
Alltså total och fullständig lydnad av Gud och Profeten och Ol el-Amr, visar att Ol el-Amr måste vara felfri och jämsides med Profeten (S).

Felfrihet (’esmah) hos Ol el-Amr

Detta är faktiskt en sak som en del av ahl ol-sunnahs lärda har accepterat och säger att Ol el-Amr måste vara felfri (ma’soom). Bland dem som accepterat denna åsikt är Fakhr-e Razi och yttligare en är Mohammad Rashid Reza författare av Tafsir ol-Manar.

Fakhr-e Razis yttrande

Och så till Fakhr-e Razis yttrande.
Han säger: Ol el-Amr måste vara felfri men det har fem villkor.

1. Ol el-Amr ska vara av muslimerna i motsvarighet till منکم (”menkom”-av er) det vill säga av er muslimer.
2. Ol el-Amrs ord och yttrande ska inte motsäga sunnah (ö.t Profetens yttranden och handlingar kallas för sunnah).
3. Ol el-Amr ska inte vara tvingad i yttrandet och offentliggörandet av sin åsikt och uttlåtande.
4. Ol el-Amrs ställningstagande och åsiktsyttrande ska vara inom och gälla (ما لا نص فیه) det vill säga i punkter och frågor som det inte förekommit något om i Koranen eller Profetens ord.

Om vi nu hittar dessa fyra villkor vem är då Ol el-Amr? Fakhr-e Razi säger att vi inte känner någon som skulle vara felfri, med detta är Ol el-Amr hela folket (ummah) och det femte villkoret är att folket ska komma till enighet.
Sammanfattningsvis: av denna vers uppfattas och slutleds att lydnaden av Ol el-Amr är obligatoriskt (wajib) och Ol el-Amr innebär enigheten av hela folket. Med andra ord, om islams lärda skulle vara eniga och övernes; denna åsikt och samstämmighet inte skulle motsäga sunnah; de skulle inte vara tvingade i offentliggörandet av sin åsikt och uttlåtande; och ställningstagandet skulle gälla en fråga som det inte förekommit något uttalande om vare sig i Koranen eller i Profetens ord; därmed med dessa fem villkor skulle sammanstämmigheten vara korrekt. Och versen är av beläggen för gällandet av de lärdas sammanstämmighet.

Den återvändsgränd som Fakhr-e Razi hamnade i

Varför valde dessa denna åsikt i tolkningen av denna vers?
Eftersom de fastnade i en återvändsgränd; å ena sidan inser de att versen anger felfriheten av Ol el-Amr eftersom total, förbehållslös och ovillkorlig lydnad, en lydnad jämsides med lydnaden av Gud och Profeten, kan inte tänkas vara för en icke felfri; och å andra sidan på grund av fördomar och fanatism och fixerade inställningar vill de inte närma sig shias troslära. Här i mellan, utav nödtvång, är de tvungna att hitta och ta till något att kalla felfri, men inte en särskild person utan samlingen utifrån samlingen…
Även i föregående diskussion sa vi:
Är inte Koranen uppenbarat på ett perfekt arabiska? Förstog och antog Profetens följeslagare folkets samstämmighet av denna vers då det uppenbarades? Eller är sammanstämmighet ett begrepp som uppkom flera år senare eller snarare, enligt en uppfattning, flera århundraden senare? När Abo Tharr eller Salman eller ökenaraben hörde ”Ol el-Amr” förstod och uppfattade folkets sammanstämmighet av det; och det med dessa fem villkor dessutom? Hur vill ni påtvinga en innebörd i versens tolkning som ingen på den tiden uppfattade och slutledde av versen? 
Och bortsett från denna anmärkning, som vi har nämnt, har sammanstämmighet begränsade och få fall och fallen med sammanstämmighet är färre. Med tanke på detta, måste vi tolka versen som så att: lydnaden av Gud och Profeten, överallt och alltid, men lydnaden av sammastämmighet i några få och begränsade frågor och fall?! Och få till denna icke samstämmighet i versen?

Ol el-Amr; kungarna och regenterna

5- Femte alternativet i tolkningen av Ol el-Amr:
Denna tolkning är av de underligaste; att det som avses med Ol el-Amr är varje tideras kungar och regenter, vad de än säger måste lydas förbehållslöst och ovillkorligt. En del av dem som står för denna uppfattning och åsikt säger öppet och tydligt att lydnaden av regent är ett måste vare sig denne är rättvis eller förtryckare; vare sig denne beordrar det tillåtna eller förbjudna; vare sig denna är Yazid eller Haroon, vare sig denne är Mongolernas khan Holako eller någon annan. Och tyvärr hänvisar de även till några förfalskade återberättelser till Profeten för att fastslå sin syn; faktum är att den heliga Profeten (S) är distanserad från och motsätter sig dessa återberättelser. När människan släpper sanningens stig och beger sig ut på avvägar och villospår, vilka steklumpar, hinder och svårigheter hon stöter på och råkar för. Mohammad Rashid Reza säger i Tadsir ol-Manar: en del ser Ol el-Amr som alla regenter och kungar utan undantag och lydnaden av varje regent obligatorisk; däribland följande återberättelser:

Ol el-Amr eller utomäktenskapliga!!

I Sahih Moslem ”kapitel: nödvändigheten i lydnad av regenter” rapporteras från Abo Tharr Min vän (det vill säga Profeten (S)) manade mig att lyssna och lyda av tidens regenter av någon även med kapade armar och ben; ­(1)­ ­­­­­Det har nämnts två betydelser; den ena värre än den andra. Det ena med innebörden av någon med kapade armar och ben; alltså även om en slav utan armar och ben skulle regara över folket. Den andra innebörden står för någon som uppbringats i en syndfull familj, med stor sannolikhet är utomäktenskaplig och all dess omgivning är förstörd och oren; min vän Guds Profet mande mig att lyda regenten även om denne är en utomäktenskaplig slav. Fullt beklagligt är att sådant hänvisa till Profeten, och varför? För att Ol el-Amr inte ska vara Ahl ol-Bayts – Profetens hushåll (A).

(1) Sahih Muslim sida 1467 kapitel: nödvändigheten i lydnad av regenter sida 1467
Fråga: om återberättaren av denna hadith är Abo Tharr, varför lydde han inte och följde hadithen själv? Abo Tharr var bland dem som gjorde uppror mot Othman (ö.t. den tredje av kaliferna) och Mo’awiyas (ö.t. Abo Sofyans son och Yazids far) styre; hans motsånd och protesterande mot deras styren är välkänd. Han kunde inte tåla och lyda under Mo’awiyah som ni ser som de troendes morbror.
Denna hadith återges inte i en vanlig, enkel och obetydlig bok; den har återgetts i Sahih Muslim som är ett av de två fundament och stolparna av deras hadith-böcker.
Vi utläser och anger av deras egna böcker, vi varken förolämpar eller talar respektlöst, men vi säger och undrar: är detta verkligen Profetens (S) ord och hadith? Profeten som kommit för människors vägledning mot den rätta och raka vägen (serat al-mostaqim), säger att man ska lyda och följa en oäkta regent? Skulle en förnuftig människa ge en sådan order?
Är det passande eller troligt att den förnuftiga, kunniga och insiktsfulla Profeten (S) som är kronan och ledaren av alla världens kunniga skulle säga något sådant?

I vilket fall, det vi förstår och uppfattar av denna vers är att: i varje tidsålder och era, existerar en yttring av Ol el-Amr och på samma sätt som lydnaden av Gud och Profet alltid är obligatoriskt (wajib), är lydnaden av Ol el-Amr också obligatoriskt likaså och denna vers är av de verser som visar, tyder på och fasställer generell Welayah (förmyndarskap).
I hadither och återberättelser av shia och ahl ol-sunnah har kommit att Den som inte känner sin tids imam och avlider och lämnar denna värld (utan denna kunskap/medvetenhet) är dennes död, en död av ignorans.(1)­

 (1)Kamal od-Din 409

Frågor

1-Varför kan man inte tolka ”ol el-amr”(اولی الامر) för Profetens följeslagare?

• Varför inte till armens befäl?
• Varför inte de fyra kaliferna?
• Varför inte vetenskapsmän?
• Varför inte kungar och regenter?